Race Report MTB Vättern – Simone

I fredags var det dags för mtb-vättern, vilket även blev årets första lopp för min del. Jag har en riktigt kass vår bakom mig med lunginflammation och bakterier i kroppen som resulterade i en dryg månad utan träning.

Målet för dagen var solklart för min del. Jag skulle dit och bara njuta av att kunna cykla ordentligt igen. Bara att få köra på en annan bana än man är van vid är guld värt, och att dessutom få göra det omgiven av en massa likasinnade är ju ännu bättre! Till råga på allt är det något väldigt speciellt med att få rejsa runt i Motala, där jag faktiskt upptäckte tjusningen med cykling när jag rundade Vättern för första gången 2013.

Redan i starten insåg jag att det här skulle bli rätt kämpigt. Luften stod helt still och det var otrevligt varmt. Samtidigt har jag aldrig varit så lugn innan start. Jag skulle ju bara fincykla runt.

Starten gick för vår grupp och vi blev snabbt ett ganska stort gäng som höll samma tempo. Så fort vi kom in i skogen tog det däremot tvärstopp. Först kunde vi trampa långsamt men ganska snart fanns inget annat alternativ än att kliva av och leda cykeln. Himla trist när stig är det jag är bäst på. Så fort vi kom ut ur skogen flöt det på igen och sådär höll det egentligen på hela vägen in i mål. Jag valde att inte hålla någon koll på hastighet eller sträcka, men höll stenkoll på pulsen så att den inte skenade iväg, och drack så ofta jag kunde. Energin var på topp och värmen kändes hanterbar, så jag kunde bara rulla med och njuta. Efter knappt halva loppet la jag mig för omkörning i en nedförsbacke för att slippa bromsa upp ”gratis” fart. Därifrån minns jag ingenting förrän jag låg och spottade grus. Skit också! Det tjöt i öronen och smakade blod i munnen, växelreglaget hade slagit ett jättehack i ramen. Bromsskivan fram låg emot och skrapade medan bakbromsen inte tog alls resten av loppet. Samlade ihop mig, försökte fixa hojen, drack lite och cyklade vidare. Efter en knapp mil var den där härliga känslan tillbaka igen. Åkte runt och peppade och småpratade med andra cyklister och kroppen kändes himla fräsch utöver knäna och vänsterhanden som tog värsta smällen. Hade massor av krafter kvar att spurta sista biten in i mål och bara kunna njuta av stämningen på plats.

Jag cyklade min första mtb-vättern på en betydligt sämre tid än jag trott innan, men är trots allt så otroligt nöjd med mig själv. Jag höll mig till planen hela loppet, fick till en bra tajming med energi och dricka, myscyklade runt och lämnade Motala med en himla bra känsla i kroppen. Nu ska knäna få läka lite och nästa helg är det förhoppningsvis dags för tävling. Nu är jag redo!

Andra bloggare

Mot Vasaloppets absoluta mittpunkt

Vasaloppet Lagom Podcast

Följ en genomsnittlig medelsvenssons väg till sitt första Vasalopp. Den officielle vasaloppscoachen Erik Wickström hjälper Niklas Bergh att optimera sin träning och låter honom testa olika träningsformer. Din perfekta kompanjon och inspiration i förberedelserna.

Framtidens skidor

Fällskida i Vasaloppet! Väljer teståkarna fällskidor eller traditionella skidor under vinterveckan?

Följ Christina, Matz, Andreas och Angelica i deras uppladdning in mot Vasaloppets vintervecka och deras val av skida. Testgruppens experter är John Vikman från Madshus/Sportwin, vallaren och skidsliparen Thomas Söderberg samt Vasaloppets marknadschef Jon Svensson.

Våra huvudsponsorer