vinter_pjaxor_madshus_1350x690För att åka längdskidor behöver du tre saker: skidor (med bindning), stavar och skidskor. Det räcker. Självklart behöver du kläder också, men det går att åka skidor i det mesta. Längdskidåkningen behöver med andra ord inte vara en prylsport. Köper du ett nybörjarpaket för ett par tusen kronor med vallningsfria skidor är du redo att ge dig ut i spåret direkt!

Här ger vi några grundläggande rekommendationer kring utrustning och kläder. På sidan valla kan du lära dig grunderna och teknikerna kring vallning.

Dags för ditt första skidpaket? Här kommer en kort guide.

Det är av många fördelar med skidåkning. Du klarar dig med det minimala, men vill du successivt öka komforten och prestandan på din utrustning är möjligheterna oändliga. Det finns smarta prylar till det mesta inom längdskidåkning. Det finns paket med skidor, skidskor och bindning som ofta säljs till förmånliga priser, särskilt då vissa butiker har så kallade Vasaloppskvällar eller längdträffar på hösten. Observera att stavar nästan aldrig ingår i skidpaket.

Skidor

Är du nybörjare gäller inte alltid regeln att ”ju dyrare, desto bättre”. Längdskidor är konstruerade med ett så kallat spann, både för att de ska glida bra och för att de ska få fäste. Elitmodellerna är gjorda så att du måste ha god teknik och styrka för att dra nytta av detta spann och därför lämpar de sig inte för en nybörjare eller en glad motionär. Satsa i stället på en lite ”snällare” skida – det gör skidupplevelsen betydligt trevligare, även om glidet inte matchar de dyraste modellerna.

vinter_skida_madshus_redline_3250x100

När du köper ett par skidor är det viktigt att spannets hårdhet är anpassat efter din vikt och åkvana. Det finns två sätt att testa hur hårda dina skidor är: dels genom att stå på skidorna på ett plant underlag i butiken medan säljaren undersöker dem med ett bladmått, och dels genom att sätta in skidorna i en spannmätare (exempelvis Skiselector eller Eiker). Spannmätare har blivit allt vanligare de senaste åren och i dag kan du utan problem köpa ett par skidor i en seriös nätbutik bara genom att ange längd, vikt och åkvana.

Stavar

Till skillnad från när du ska köpa ett par skidor är det, förutom tycke och smak, bara plånbokens storlek som sätter gränser för vilka stavar du väljer. Så länge du jämför modeller inom samma märke är de dyrare i stort sett alltid bättre. Åtminstone om du ser till stavens vikt och styvhet, som är de mest betydelsefulla egenskaperna hos en skidstav som ska användas på snö. Enda nackdelen med en dyr stav i kolfiber är att den är ömtåligare och lättare bryts, vilket kan vara bra att tänka på när du startar tillsammans med tusentals andra skidåkare.

Hur lång stav du väljer att åka med är individuellt, men det finns en regel som säger att man får ha en max längd som är 83 procent av kroppslängden, med pjäxor på.  Mät enligt bild.

Förutom röret har en stav även truga, handtag och handrem. Här är det viktigt att tänka på att ha en tillräckligt stor truga så att den inte sjunker ner för djupt i snön, samt att ha en handrem som känns bra och inte klämmer på någon öm punkt.

Skidskor

Det viktigaste med ett par skidskor är att de sitter skönt på fötterna. När det kommer till prestandan är skillnaden mellan dyra och billiga skidskor inte lika stor som i fallet med skidor och stavar. Om du är frusen av dig bör du tänka på att köpa en varm modell. Vanligtvis är elitskorna väldigt lätta, men inte speciellt välfodrade.

Sedan ett par årtionden tillbaka finns det två olika bindningssystem: NNN och SNS. De passar inte med varandra, så tänk på att skon och bindningen måste vara av samma sort.

vinter_pjaxor_bidningar_1350x690

Skidkläder

Två lager på underkroppen och två lager på överkroppen är fullt tillräckligt för att åka skidor i de flesta svenska vintertemperaturer. Blir det extremt kallt kan det vara aktuellt med ett extra lager för att hålla uppe värmen.

Närmast kroppen

produkt_craft_understall_svart_1058x1350Närmast kroppen bör du ha ett underställ i ull eller syntet. Ull har många bra egenskaper som gör det till ett lämpligt material för underställ på vintern: det ger en jämn och behaglig värme, det kyler inte när det blir fuktigt och det luktar nästan ingen svett trots att man kör flera träningspass mellan tvättarna. Nackdelen med ull är att många modeller är lite för varma, så från några minusgrader och varmare är syntetmaterial ofta mer lämpligt. Vissa tillverkare har modeller av hälften ull och hälften syntet. Dessa plagg brukar fungera utmärkt om man bara vill ha ett underställ. Som strumpor och trosor/kalsonger kan man också välja mellan ull och syntet beroende vilka egenskaper man söker. Tjocka och långa ullstrumpor är ett varmt och skönt alternativ kalla dagar. Underbyxor i vindstoppermaterial rekommenderas när det blåser.

Bomull brukar inte passa bra att bära närmast kroppen på vintern efter som det lätt blir blött och kallt när man svettas.

Ytterplagg

Ytterst är det lämpligt med tights nedtill. På 90-talet var det vanligare med vindbyxor (lösare passform), men modet förändras och idag åker de flesta i tights. Det är en bra förändring, för det ger större rörelsefrihet och för den som studerar sig själv på video blir det lättare att bedöma hur tekniken ser ut. Det finns fodrade tights men de är vanligtvis inte är lika varma som vindbyxor, vilket kan vara bra att tänka på kalla dagar.

produkt_skidor_jacka_craft_916x1093På överkroppen bör du ha en tunn skidjacka som till viss del tål vind och vatten. En helt vattentät skidjacka som dessutom andas bra – alltså transporterar bort svett – finns ännu inte på marknaden, oavsett vad fabrikanterna säger. De som är mest vattentäta brukar inte andas så bra och vice versa. Man måste kompromissa.

De flesta skidjackorna idag är både snygga, funktionella och har bra passform, så du har goda möjligheter till ett bra köp. Hur tjock jacka du väljer beror på hur frusen du är och vilka temperaturer det brukar vara när du åker skidor. En person som bor i Kiruna kanske vill ha en tjockare skidjacka än en smålänning. Intressant nog brukar dock temperaturen inte spela en jättestor roll, så länge du har kläder av bra kvalitet. Många kan använda samma kläder i såväl -5 som -15 grader, utan att frysa eller överhettas.

Tightsen, skidjackan och underställströjan går utmärkt att även använda för rullskidåkning, löpning, cykling och andra aktiviteter under barmarkssäsongen.

Handskar och mössaprodukt_skidor_mossa_craft_818x900

Ett par riktiga skidhandskar är en klok investering. De har bra funktion, passform och är förstärkta på utsatta delar. Åker du i ett par vanliga handskar är det stor risk att du får blåsor i händerna. Gällande val av mössa kan du däremot ta ut svängarna mer, den måste inte vara längdskidspecifik. Se bara till att den inte blir för blöt när du svettas och fryser du lätt om öronen bör du se till att den täcker även örsnibbarna. Varma dagar kan det vara skönt med pannband.

Puls- och GPS-klocka

En puls- och/eller GPS-klocka kan göra träningen mer motiverande och mer effektiv. Genom att mäta pulsen blir det lättare att träna på den intensitet man vill och det är även trevligt som kuriosa. Exempelvis kan man studera medelpulser på olika intervaller och tävla om vem som har lägst puls i uppförsbackarna med sina kompisar.produkt_puls-gps-klocka_1000x1000

Många pulsklockor har även en GPS-funktion, så du kan se hur långt och snabbt du tränar. I övrigt har de många puls- och GPS-klockorna flera trevliga funktioner, som höjdmätare (barometer är bättre än GPS i skogen för att mäta höjd), mellantider och förprogrammerade intervallpass. Ibland gör alla finesser – och diagram som klockan genererar om man kopplar den till datorn – träningen onödigt komplicerad. Lär dig ett fåtal funktioner och försök dra nytta av dem i din träning.

Utrustning för kalla dagar

Det finns många kläder och prylar för skidåkning som är bra att ha när det är kallt ute, eller om man är frusen av sig. Vi börjar nerifrån och går uppåt!

  • Skoöverdrag: De flesta skoöverdrag som säljs idag är gjorda i neopren. De är snygga och gör dina fötter lite varmare, men för att verkligen få en extra dos isolering är fodrade skoöverdrag det bästa.
  • Ullsulor. Med ett par tjocka ullsulor håller du fötterna betydligt varmare jämfört med vanliga sulor.
  • Elektriska skosulor: Det finns ett antal varianter på skosulor med ett inbyggt värmeelement, ofta vid främre delen av foten. De drivs med batterier som kan fästas i skidskon. Värmesulorna kostar allt från 150 kr upp till ett par tusenlappar. De dyrare varianterna har lättare batterier, längre batteritid och ger mer värme.
  • Nätunderställ i ull: Det varmaste plagget att ha närmast kroppen är ett nätunderställ i ull. Fantastiskt skönt när det är ordentligt kallt, men för varmt redan vid några minusgrader.
  • Mamelucker: En längre typ av underbyxa (lämpligtvis i ull) för kvinnor, som används av en del som lätt fryser om rumpan.
  • Tjocka vantar: Längdskidhandskar kommer i en rad olika tjocklekar. Om du fryser trots att du har den tjockaste modellen kan du antingen ta på dig ett par mycket tunna handskar under (så kallade liners), eller leta bland de tjockare handskarna på hyllorna vid den alpina utrustningen. Se bara till så att handskarna får plats i dina skidremmmar, vilka förmodligen kommer att behöva justeras. Det finns handskar med värmeslingor, men de flesta modeller är än så länge ganska klumpiga för längdåkning. Ett annat alternativ är så kallade overstraps, som går att dra på över skidhanskarna.
  • Värmekuddar: På många sportaffärer kan man köpa värmekuddar i engångsförpackningar, som blir varma när dess järnpulver reagerar med syre. De fungerar att placera på utsatta delar, som i skor eller handskar, men när värmen tar slut efter några timmar blir de kalla. Det finns även andra typer av värmekuddar som man ”laddar” genom att koka i vatten. Nackdelen med värmekuddar är att de kan kännas otympliga, exempelvis i handflatan.
  • Öronmuffar: En klassiker. Inget håller dina öron så varma som ett par snygga öronmuffar.
  • Buff: En buff kan användas som bland annat mössa, halsduk och pannband. För att täcka både örsnibbarna och hela halsen kan man dra upp den i nacken under mössan. Buff har de senaste åren blivit lite av var mans egendom och i sportaffärerna finns det en uppsjö med olika modeller.
  • Värmeväxlare: produkt_andningsmask_skidor_668x600Många skidåkare har problem med luftrören eller lider av astma. Då kan en värmeväxlare vara en förutsättning för att kunna träna när det är kallt. Den mest populära är Airtrim, som bland annat används av flera landslagsåkare. Airtrim är som en mask med ett resårband man sätter bakom nacken. Det finns olika filter som värmer inandningsluften till flera plusgrader trots att det är 20 minusgrader utomhus. En annan värmeväxlare heter Lungplus och den är som ett litet munstycke man åker med i munnen. Nackdelen med båda modellerna är att det är svårt att prata med någon när man åker med en värmeväxlare. Det kan också kännas lite obehagligt med andningen vid tuffa intervallpass.
  • Tejp: När Henrik Eriksson överraskande vann Vasaloppet 2001 såg han i det närmaste ut som en maskerad rånare. Sedan dess har det blivit vanligare att tejpa ansiktet för att skydda kindkotor och nästippar när rysskylan kommer. Frost Tape heter ett svensk företag som säljer bra ansiktstejp, både på rulle och ”portionsförpackningar”.

 

Lär dig mer i boken ”Längdskidåkning för dig” av Erik Wickström.

Beställ boken hos runnersworld