Startplats Sälen

Innan vi hoppar till Sälen kommer här en kort version av upprinnelsen till det första Vasaloppet 1922. Anders Pers, chefredaktör för Västmanlands Läns Tidning, skrev 10 februari samma år en artikel om ”Ett nationellt skidlopp”. Så här stod det i inledningen av texten: ”Varför kunna vi icke taga upp Mora-Sälen som ett nationellt skidlopp, taga upp det just nu, när vi som bäst fira 400-årsminnet av Gustaf Erikssons befrielsegärning”. Med befrielsegärning syftade man på Gustav Vasas krig mot den danske kungen Kristian II (Kristian Tyrann) 1520-1523.

Anders Pers som växte upp i Vinäs utanför Mora var inte särskilt idrottsintresserad, men han hade å jobbets vägnar varit på Nordiska Spelen i Stockholm tidigare samma vinter. Nordiska Spelen var som en föregångare till vinter-OS och ute på Djursholm vann Per-Erik ”Särna” Hedlund skidloppet på 6 mil. Särna-Hedlunds seger hade enligt Anders Pers drivit ”intresset för skidsporten till en höjdpunkt som aldrig förr för skidlöparnas ditintills jämförelsevis förbisedda bragder”.

Tal om orientering

nyhet_vinter_skidor_vasaloppet_starten_flygbild_2011_1350x690Ett dygn senare tog Dagens Nyheter instämmande upp artikeln med adress till Svenska Skidförbundet. Diskussioner sattes igång och många tyckte att Morakamraterna skulle hålla i den första upplagan. Morakamraterna pratade ihop sig och 17 februari skrev man följande i Mora Tidning: ”Vi veta ännu ej hur Svenska Skidförbundet ställer sig till saken, men vi anse ur alla synpunkter lämpligast, att Mora IFK stode som arrangör för tävlingarna, som borde hållas varje år”.

Fler och fler engagerade sig i hur tävlingen skulle arrangeras. Vissa tyckte att man skulle få ta vilken väg man ville genom terrängen, som en skidorienteringstävling. Andra tyckte man skulle dela upp sträckan på två personer, som en stafett.

Gällande depåer sade jägmästaren och gamle skidlöparveteranen Otta Westerlund: ”Någon obligatorisk vila bör, enligt mitt förmenande, icke åläggas löpare, men förfriskningar skulle genom tävlingsledningens försorg tillhandahållas i Evertsberg”. Första energiintaget efter 4,5 mil alltså…

Enhetligt ja

4 mars lovade Dagens Nyheter 1000 kr till förfogande om dalkarlarna kunde genomföra tävlingen. Då blev det allvar och man bli tvungen att ta beslut. Dagen efter samlades IFK Moras styrelse och med ett enhetligt ja bestämde man sig för att arrangera det första Vasaloppet (Gustaf Vasaloppet pratades det också om) 19 mars 1922. Det var särskilt klubbens skidlöpare Gustav Sundin och legenden Strål Lars Eriksson som ”ivrade för en tävlan redan samma vinter”.

Redan tre dagar senare, 7 mars, publicerade man i Stockholmspressen och några landsortstidningar att skidtävlingen skulle bli av. Klubbarna hann man inte informera, tiden var för knapp. Dagen efter tillsatte man funktionärer och pratade om hur banan skulle gå. Den definitiva bansträckningen bestämde man inte förrän fredagen innan loppet!

Startplats Sälen

startbildEftersom Gustav Vasa enligt historien åkte från Mora till Sälen, ville man också att loppet skulle gå den vägen. Men Mora var en större ort och man bestämde sig därför att ha målet i Mora första året, för att underlätta administrationen. Sedan ansåg man att det helt enkelt var lättare att ha målet i Mora, så några större meningsutbyten i det ämnet blev det aldrig, även om Sälen- och Transtrandsborna grymtade.

Starten förlades nedanför Vasastenen i Sälen, väster om älven och norr om Olnispagården. Eftersom starten skulle gå i mörkret klockan sex på morgonen valde man att göra fejkstart dagen innan, för att på så sätt kunna filma händelsen. På journalfilmerna som fortfarande finns kvar visas alltså inte det riktiga loppet.

Berga By sedan 1961

De tre första åren gick starten nedanför Vasastenen, innan den 1925 flyttade upp på vägen öster om älven. Sedan startade man ömsom på landsvägen eller på åkermark i centrala Sälens by, ömsom på Västerdalälvens is, fram till 1961 då starten förlades till Berga By, i södra delen av dagens startplats. Det var också först då som man började använde dagens ”startbacke” med ca 150 meters stigning. Tidigare hade man tagit andra vägar till Mångsbodarna. Fram till 1935 vek man upp söder om Berga By, på en timmerväg i Vörderås. Sedan körde man upp i skogen i Östra Långstrand, ungefär där Stadiums outletbutik ligger idag.

Smågan

Smågan är den yngsta av alla Vasaloppskontrollerna. Inte förrän 1984 blev det en officiell kontroll. Men långt innan dess passerade man platsen bland myrar och sjöar.

Mångsbodarna var länge den första officiella kontrollen på vägen mot Mora. Många av åkarna tyckte att det var för långt med 24 km utan påfyllning av energi och service, så därför valde organisationen att testa att ha Smågan som kontroll 1983. Det fungerade bra och sedan året efter har det varit en officiell kontroll med blåbärssoppa, vallaservice och extra stavar.

vinter_smagan_kontroll_1350x690Mellan 1922 och 1935 följde vasaloppsspåret i stort Västerdalälven ned till Vörderås – ett par kilometer söder om Berga By – där vek man upp i skogen på fäbostigar. Således åkte man till Mångsbodarna utan att passera Smågan.

När man lade om spåret 1936 tog man istället av upp i skogen vid Östra Långstrand, alltså norr om vägövergången där den stora ”startbacken” börjar idag. På så vis blev det en genväg över myrarna till Mångsbodarna. Man anslöt till dagens sträckning en bit öster om toppen av backen, efter knappt fem kilometer. Spåret började då med att passera Smågansjöarna, strax norr om den plats Smågankontrollen ligger idag. På den tiden fanns det bara fäbostigar till Smågan, först på 50-talet byggdes de skogsbilvägar som man idag kan åka på. Det fanns också redan en fiskebod vid Smågan, vilken användes som en obemannad Vasaloppsstation med reservskidor och reservstavar.

1961 flyttade man starten till Berga By och då ändrade man också sträckningen till den som är gällande idag, med några få avvikelser. Eliten hade privata kontroller vid Smågan redan på 60-talet, men det var som sagt inte förrän två decennier senare som motionärerna fick någon service före Mångsbodarna.

Smågan  Malung-Sälens kommun
Antal invånare i byn 0 (enda Vasaloppskontrollen som inte ligger vid en ordinarie bebyggelse)
Var 11 km efter starten i Sälen
Höjd över havet 480 m (130 m högre än starten)
Officiell kontroll sedan 1984

Mångsbodarna

Sträckningen från starten i Berga By till Mångsbodarna har väsentligt förändrats genom åren. Från 1922 till 1935 gick spåret först åtta kilometer söderut längs Västerdalälven till Vörderås, där man svängde upp i skogen och tog sig på små fäbodstigar via bland annat Branäs till Mångsbodarna. Detta var då ett av de sämst spårade partierna av Vasaloppet, om man nu kunde tala om skidspår på den tiden. Det var stundtals små stigar där slädar dragits fram, till skillnad från de lite större vägarna från Mångsbodarna mot Mora.

mangsbodarna_kontroll_1952_vinter_1350x690Dagens bilväg mellan Fiskarheden och Mångsbodarna fanns inte på 20-talet. Mångsbodarna var en återvändsgränd sett från Mora-hållet, eftersom Lima socken inte hade intresse av att dra en väg till Mångsbodarna som låg i Älvdalens socken. När vägen till slut byggdes i början av 30-talet blev den använd som Vasaloppetsspår i några år innan man helt lade om sträckningen så att den gick över myrarna via Smågan, ungefär som idag.

Tre kontroller första året

Innan Smågan blev officiell kontroll 1984 fick åkarna inte någon mat och dryck förrän man kom till Mångsbodarna efter över två mil. De två övriga kontrollerna första året var Evertsberg och Oxberg, som till skillnad från Mångsbodarna även fungerade som tidskontroll. Av någon anledning skrev man bara i vilken ordning skidlöparna kom till Mångsbodarna, inga tider noterades. Idag är Mångsbodarna vanligtvis den sista kontrollen där tätklungan fortfarande är någorlunda samlad, innan fältet ofta spricker upp i backarna mot Risberg.

Kulturminnesmärkt skola

Vasaloppskontrollen har legat på fem olika ställen i Mångsbodarna. I slutet av 1800-talet var det tillräckligt många året runt-boende i samhället för att man skulle bygga en skola, vilket också blev platsen för matservicen till Vasaloppsåkarna de första åtta åren. I fjol blev skolan klassad som byggnadsminne av länsstyrelsen, men den är sedan länge tömd på både skidåkarmat och elever. Endast en person är idag fast boende Mångsbodarna. Det är Linnéa Götesson, vars framlidne make Birger var kontrollchef delar av tiden 1930-1964, då deras gård fungerade som Vasaloppskontroll. Linnéa jobbar än i dag med servering av blåbärssoppa längs spåret och är med största sannolikhet Vasaloppets äldsta och mest erfarne funktionär.

Olika spår

Mångsbodarna var tidigare den plats som delade spåransvaret mellan Sälen IF och IFK Mora. Ända fram till slutet av 1980-talet spårade Sälen IF med en viss spårprofil till Mångsbodarna, medan IFK Mora använde en annan profil resten av Vasaloppsspåret. Det var nog inget deltagarna tänkte på, men nu är uppdraget i alla fall gemensamt mellan klubbarna och spårprofilen är densamma alla nio milen.

Mångsbodarna  Älvdalens kommun
Antal invånare i byn 1
Var 24 km efter starten i Sälen
Höjd över havet 430 m (80 m högre än starten)
Officiell kontroll sedan 1922
Kuriosa Mångsbodarnas naturreservat består bland annat av en skvaltkvarn.
Ett såghus och ett hyvelhus.

Risberg

Den niofaldige Vasaloppssegraren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson var efter sin aktiva karriär Vasaloppets spårchef 1961-1967. Under hans tid gjordes stora förändringar i både Vasaloppets spårsträckning och var kontrollerna låg.

risberg_vinter_kontroll_2008_1350x690Eftersom Mora-Nisse själv hade åkt loppet tio gånger visste han betydelsen av att få vätska och energi med jämna mellanrum längs spåret, så därför både lade han till och möblerade om bland kontrollerna. Med undantag från Smågan, som inte blev officiell kontroll förrän 1984, är dagens kontroller placerade ungefär som de var när Mora-Nisse slutade som spårchef. Inte heller bansträckningen har förändrats nämnvärt.

Bytte sida om vägen

På sin spårkarta från 1959 ritade Mora-Nisse med blå penna in en extra sväng till Risbergs fäbod, och 1963 blev det en officiell kontroll på familjen Skords fäbogård. På den tiden gick spåret söder om landsvägen från Tennäng till Evertsberg, så kontrollen i Risberg hamnade också på den sidan om vägen.

1963-1964 byggdes vägen mellan Oxberg och Evertsberg ut, vilket resulterade i ökad trafik. Det gjorde också att vägövergången i Evertsberg blev besvärlig och Mora-Nisse såg inför 1965 års Vasalopp till att flytta spåret till norr om vägen, i likhet med dagens sträckning.

1965 flyttade kontrollen över vägen till Hansgården på Grammsbock, vilken ligger på toppen av backen som leder ned mot dagens kontroll. Två år senare flyttade kontrollen ned till botten av den backen, på Per Byl-gården längst ned i fäboden.

I takt med att deltagarantalet steg och hastigheterna blev högre blev det allt svårare att serva alla åkare som kom i hög fart ned mot kontrollen, så 1978 flyttade man den till dagens läge, knappt en halv kilometer öster om Fäboden.

Risberg Älvdalens kommun
Var 35 km efter starten i Sälen
Höjd över havet 410 meter
Officiell kontroll sedan 1963
Antal platser som kontrollen legat på 4

Evertsberg

Evertsberg var tillsammans med Mångsbodarna och Oxberg en officiell kontroll redan vid den första upplagan av Vasaloppet 1922. Eftersom Mångsbodarna endast var en matkontroll var Evertsberg den första tidskontrollen, så därifrån finns mellantider från samtliga Vasalopp.

evertsberg_sommar_cykelvasan_hygge_1350x690Förr var det vanligt att man vallade om över öppet eld, vilket man ordnade vid kontrollerna. Vid första Vasaloppet hade man dock ingen koll på hur snabbt det skulle gå för skidåkarna, så när ledarduon Jonas Persson från Arbrå i Hälsingland och ”Strål-Lars” Eriksson från Mora kom till Evertsberg var eldarna inte ens tända. Det blev ingen omvallning – och segern gick till Ernst Alm.

Vid bygdegården sedan 1965

Från början låg kontrollen i Evertsberg vid småskolan, längst vägen mot Älvdalen ungefär 100 meter norr om dagens vägsträckning. Totalt har den legat på fyra olika ställen – bland annat i närheten av kapellet – innan den 1965 hamnade vid bygdegården där den ligger idag.

1963-1964 byggdes vägen mellan Oxberg och Evertsberg ut, vilket resulterade i ökad trafik. Det gjorde också att vägövergången i Evertsberg blev besvärlig och den dåvarande spårchefen ”Mora-Nisse” Karlsson såg inför 1965 års Vasalopp till att flytta spåret till norr om vägen, i likhet med dagens sträckning. För att komma över vägen 1963 och 1964 byggdes en tillfällig viadukt i Evertsberg för skidåkarna.

evertsberg_bergspris_sten_1350x690Bergspriset

Bergspriset ges sedan 1970 till den åkare i Vasaloppet som kommer först till Evertsberg. Stenen med Bergsprisvinnarna i Evertsberg invigdes 1984 och det är påfallande sällan som någon varit snabbast både till Evertsberg och till Mora. Det finns även en sten med de första damerna som restes 1997, då de fick en officiell tävlingsklass.

Evertsberg Älvalens kommun
Var 47 km efter starten i Sälen
Folkmängd 267 (år 2010 enligt SCB)
Officiell kontroll sedan 1922
Antal platser som kontrollen legat på 5
Språk Älvdalska och svenska

Oxberg

sommar_oxberg_kontroll_hus_1350x690Oxberg var tillsammans med Mångsbodarna och Evertsberg officiell kontroll redan vid den första upplagan av Vasaloppet 1922. Då låg kontrollen vid Fredrik Erikssons handelsbod, en byggnad som var placerad mittemot där kapellet ligger idag.

1924-1930 flyttade kontrollen till en annan handelsbod, Oskar Anderssons, som låg längre västerut längs vägen mot Evertsberg. Oskars son Rune blev för övrigt sedermera involverad i Vasaloppsorganisationen och hade under 60- och 70-talen en roll som man idag skulle kalla för vd.

Sedan flyttade man tillbaka kontrollen till Fredrik Erikssons handelsbod i några år innan man 1937 helt tog bort kontrollen i Oxberg för att istället ha den i Gopshus – cirka 5 km närmare Mora – till och med 1962. Inte förrän Mora-Nisse tog över som spårchef och arbetade för att Vasaloppet skulle ha jämna avstånd mellan kontrollerna flyttade man åter till Oxberg. Då hamnade kontrollen ungefär där den ligger idag, på Sixten Lekanders fastighet. Tidigare använde Vasaloppet baracker vid kontrollen, men för n pn enr sedan färdigställde daktörsjobb) t tillverkades vävskedar i bynatt han tappade skidan i stafetten vid skid-VM i Falun 19ågra år sedan färdigställde man en permanent kontrollbyggnad.

vinter_oxberg_kontroll_1936_vasaloppet_1350x690Lundbäcksbacken sedan 1965

Dagens bansträckning mellan Evertsberg och Oxberg är relativt kuperad. Från det man kommer till vägundergången vid Vasslan är det flera stigningar skidåkarna ska klara av, bland annat upp till Björnarvet och den beryktade Lundbäcksbacken, där Sven-Åke Lundbäck ryckte i sitt segerlopp 1981.

Dåtidens Vasaloppsåkare hade det åtminstone sett till topografin lite lättare, då spåret fram till 1962 gick på Oxbergssjön (förutom år med mycket slask då spåret gick på bilvägar). I ett par år gick spåret i kanten av landsvägen innan det 1965 flyttade in i skogen och fick en sträckning som i stort sett motsvarar hur det ser ut idag.

Startfältet tidigare timmerterminal

oxberg_start_tjejvasan_vinter_1350x690När Tjejvasan avgjordes för första gången 1988 gick starten på åkrar längs vägen mot Evertsberg. Men när timmerterminalen lades ner flyttade man starten till där den ligger idag. Det stora öppna fältet som dels är startplats för Tjejvasan, Kortvasan, Halvvasan och Cykelvasan 30/45, dels är platsen för Vasaloppets ”snöfabrik”, var alltså tidigare en timmerterminal. Det är också därför järnvägen ligger så nära.

Larsson-släkten

Den framgångsrika Larsson-släkten kommer från just Oxberg. Kusinerna Gunnar och Sune vann båda Vasaloppet, och deras respektive bröder Per-Erik och Hans-Erik var också duktiga skidåkare som bland annat fick åka VM-stafetter för Sverige. Hans-Erik, som olyckligt nog ofta förknippas med att han tappade skidan i stafetten vid skid-VM i Falun 1974, är pappa till 1999 års Vasaloppssegrare Staffan Larsson.

Oxberg Mora kommun
Var 60 km efter starten i Sälen
Folkmängd 153 (2013 enligt SCB)
Antal gårdar 150 (många fungerar som fritidshus)
Industrier Fram till slutet av 1900-talet tillverkades vävskedar i byn
Officiell kontroll sedan 1922

Hökberg

”Mora-Nisse” Karlsson hade en stor inverkan på Vasaloppet under sina år som spårchef 1961-1967. Ett av hans stora projekt var att göra avstånden mellan kontrollerna jämnare och där kontrollerna ligger idag är ett resultat av det arbete Mora-Nisse och hans kollegor gjorde under 60-talet.

vinter_hokberg_kontroll_1963_1350x690Kontrollen i Hökberg kom till 1963, i samband med att kontrollen i Gopshus efter 26 år flyttade tillbaks till Oxberg. Samma år drogs också spåret om. Tidigare följde man järnvägen nedanför fäboden, vilket också innebar att dåtidens skidåkare slapp Hökbergsbackarna. Stigningarna mot kontrollen stiger 50 höjdmeter och är tillsammans med Lundbäcksbacken Vasaloppets största stigning efter startbacken och Risbergsbacken. Allt var inte hårdare förr!

Trots att dagens Hökbergsbacke är tuff har Vasaloppet aldrig fått ett direkt avgörande där, om man bortser från att det var i just Hökberg Staffan Larsson blev inhämtad då han stakade loppet 1994, efter att ha kört solo i över fem mil.

Tog in nio minuter på två mil

I 1945 års Vasalopp gjorde Mora-Nisse en historisk upphämtning från Hökberg när han vann sitt andra av nio Vasalopp. Han hade haft problem med skidorna under loppet och tvingats valla om flera gånger. Ungefär vid dagens Prästskogskoja, ett par kilometer innan Hökberg, vallade han om en sista gång och låg då hela nio minuter efter ledande Gunnar Wärdell från Östersund. Någon kilometer före mål var Mora-Nisse ikapp och kunde vinna med en 1 minut och 37 sekunder.

Hökbergs banvaktstuga var tidigare ett av många ställen varifrån man fick mellantider på eliten. Förr fanns inte radion på samma sätt som idag så då utnyttjade man istället telefoner som fanns i stationer och banvaktstugor i Oxberg, Gopshus, Hökberg, Läde och Eldris längs Älvdalsjärnvägen. De officiella mellantidsstationerna för hela startfältet var förr annars i Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg.

Samma byggnad som 1963

Mora-Nisse hade fler – och starkare – band till Hökberg. Hans mamma var från Öna by som hade fäbodar i Hökberg och Mora-Nisse byggde så småningom ett fritidshus i Hökberg. Det är också anledningen till att han under sina sista år ofta satt i Hökberg och tittade på Vasaloppet.

Hökberg är den enda Vasaloppskontroll som aldrig flyttat på sig. Om man undantar Smågan, som bara flyttat en gång, har kontrollerna flyttat några hundra meter några gånger och bytt byggnader. I Hökberg används samma byggnad nu som 1963 och Mora idrottsallians/Vasaloppet har köpt fastigheten.

Hökberg  Mora kommun
Var 71 km efter starten i Sälen
Officiell kontroll sedan 1963
Antal gårdar 41 st, samt två byggnader som ägs av IFK Mora
Antal året-runt boende Troligtvis en eller ett par
Industrier Nej, Hökberg har alltid varit en relativt liten fäbod

Eldris

Redan i det första Vasaloppet 1922 passerade åkarna Eldris kontroll, som då var en inofficiell tidskontroll i likhet med stationshusen i Gopshus, Hökberg och Läde. Spåret gick då på en gammal hedväg. Året efter drogs spåret från Läde på en nyare hedväg i en rakare riktning mot Mora, ungefär som den nuvarande Oxbergsvägen/Vasaloppsvägen. Då flyttades kontrollen till byn Långlet som ligger invid Oxbergsvägen drygt 2 km nordost om Eldris. Man är inte säker på exakt var i Långlet kontrollen först placerades, men det var antingen i Tämsan eller vid majstången.

Kontrollen låg i Långlet till och med 1933 (året efter var Vasaloppet inställt). Skidförbundet ville ha mindre vägåkning i loppet samtidigt som biltrafiken ökade på Oxbergsvägen varför spåret flyttades in längs de gamla hedvägarna igen. Kontrollen flyttades till Eldris station, som låg ungefär 1 km från där kontrollen ligger idag. Stationshuset byggdes för övrigt 1900, brann ner 1905, ….. byggdes upp igen och flyttades senare till Gopshus där det kom att användas av Skid- och friluftsfrämjandet (nu kallat Friluftsfrämjandet) invid dagens slalombacke.

eldris_kontroll_1949_vinter_1350x690Till fäboden 1965

1965 – under Mora-Nisses tid som spårchef – ändrades sträckningen åter mellan Läde och Eldris. Spårsträckningen följde hedvägar mellan Krångåsen och Eldris någon kilometer öster om dagens spårsträckning. Kontrollen fick sin placering vid Mäkärgard ungefär hundra meter väster om dagens kontrollplats.

Sedan 1983 går spåret i stort i dagens sträckning mellan Krångåsen och Eldris. Hela Vasaloppsspåret är än idag nästan identiskt med hur det var 1983, med undantag från att man bland annat har undvikt några sjöar vid Evertsberg.

1989 fick kontrollen den plats den har idag och huset timrades för drygt tio år sedan av 1982 års Vasaloppssegrare Lars Frykberg. Frykbergsfamiljen har dessutom varit kontrollansvariga under ännu längre tid. De har en fäbodgård i Eldris och man rundar deras tomtgräns i 90 graders-svängen åt vänster strax efter kontrollen.

Krångåsen sista backen

I Eldris börjar åkarna bli trötta och Vasaloppet har flera gånger avgjort strax innan eller strax efter Eldris. Eftersom det är en flack sträcka av Vasaloppet är det många som tar chansen att försöka rycka i Vasaloppets sista ”långa” backe, som ligger vid Krångåsen. Staffan Larsson försökte komma loss där många gånger och 1999 räckte det hela vägen till seger.

Blåbärslopp

Eldris är starten för Blåbärsloppet, ett 9 km långt lopp för representanter från näringslivet, hedersgäster och media. Det avgörs dagen innan Vasaloppet och i år fanns bland annat Staffan Larsson, Eva-Lena Frick, Roberto Vacchi och Jonas Buud på startlinjen. Tidigare har radioprofilen Lars-Gunnar Björklund varit populär speaker på plats innan start.

Eldris Mora kommun
Var 81 km efter starten i Sälen
Industrier  Tack vare Hemulån fanns små industrier som såg (timret flottades i ån), kvarnar, smedja, vadmalsstamp, klockverkstad och lie-sliperi, samt bärtorkeri, tjärfabrik och kolmilor.

Målet i Mora

Vid första upplagan 1922 gick Vasaloppet via Eldris station genom Selja by till målet i Mora. De tio efterföljande åren låg ”Eldriskontrollen” i Långlet – byn med majstången som ligger där man svänger av mot Eldris – och då följde man den gamla Oxbergsvägen  (i stort dagens Vasaloppsväg) från Läde till Mora.

Gick över Selja

I början av 30-talet ville Svenska skidförbundet ha mindre vägåkning i loppet. Samtidigt ökade biltrafiken på Oxbergsvägen och därför flyttades spåret in längs de gamla hedvägarna igen och kontrollen flyttades till Eldris station.

mora_malgang_1923_vinter_1350x690Under många år gick spåret ner genom Selja by och utefter den gamla ”Kyrkvägen” över Åränget, innan det 1964 flyttade upp på Hemusheden i samband med att Eldriskontrollen placerades inne i fäboden istället för vid tågstationen.

Det blev en av de större förändringar av den här delen av spåret och in mot Mora lades spåret ungefär som idag över Prästholmen och dagens camping. Första åren korsade spåret järnvägen två gånger innan det gick på en viadukt över Oxbergsvägen i närheten av infarten till Hemus skidstadion. Ett antal år följde spåret järnvägen i Hemus fram till Hemulån och passerade under järnvägen och vägen. Sedan 1983 har spåret haft i stort sett samma sträckning som idag från Eldris.

Kort upplopp

Fram till 1950 gick Vasaloppet mestadels på älven alternativt Prästholmen in mot målet och uppför Badstubacken mot upploppet på Vasagatan. De första två åren genade man genom Stapelåkern ovanför Klockstapeln fram till målet på Vasagatan. 1924 följde spåret Badstubacksgatan fram till Vasagatan där Klockstapeln rundades inför upploppet mot målet. Upploppet var alltså betydligt kortare än idag. Att runda klockstapeln – vilket man gjorde fram till och med 1950 – blev ett begrepp och tidigare stod en person längst upp i klockstapeln och blåste i ett näverhorn när den första skidlöparen var på ingång.

Det långa upploppet längs Vasagatan har funnits sedan 1951 där dagens sträckning med uppfarten från Prästholmen vid Zornmuseet tillkom 1958.

Permanent målportal sedan 1986

Målet har alltid legat nära Anders Zorns Vasastaty. Moraborna var vana vid att ha mål för skidtävlingar centralt beläget ända sedan den skidintresserade Zorns kyrklopp och klubbtävlingar. På bilder kan man se att målet initialt låg mitt för statyn, medan den nu ligger 10-15 meter hitom statyn.

Första året hade man en enkel målställning, men redan andra året kom måldevisen upp med texten ”I fädrens spår för framtids segrar”. När den hade gjort sitt och man satte upp den nya 1948 ändrade man till ”I fäders spår för framtids segrar”. 1986 gjordes en ny, permanent målportal och vägen stängdes av för biltrafik.

Texterna har tidigare publicerats som artikelserie i Vasalöparen 2013-2015.