Utrustning skidåkning

Marknaden erbjuder mängder av skidmärken i olika prisklasser. Teknik och ambition styr valet av utrustning. Elitmotionären som siktar på en tid kring 6-7 timmar i Vasaloppet bör unna sig en topputrustning.

Kostnaden per mil blir inte särskilt hög. Det krävs rätt många träningsmil för att åka så fort! Har man lägre ambitioner klarar man sig med en enklare variant av tävlingsskida. 
Spannet (skidans hårdhet) är viktigast vid val av skidor. De flesta åker på för hårda skidor. De får inte fäste. Det kan vara förödande i backarna upp mot Oxberg! Är du osäker vid val av skidor så ta med dig en kunnig kamrat eller gå till en garanterat kompetent sporthandlare.

Bästa sättet att prova fram lämpligt spann: Lägg skidorna på plant underlag (bra butiker har speciella testplattor utan teknisk apparatur), ställ dig på skidorna med tårna vid balanspunkten (den markerar man när en omonterad skida vilar jämnt på en stålsickel eller liknande) och fixera blicken framåt. Någon för ett tunt papper under skidan. Det ska röra sig 25-35 cm från tån och framåt. Dra sedan papperet bakåt. Det ska stanna strax bakom klacken. Det betyder att fästvallan "ligger fritt" när du står med jämvikt på skidorna (som vid stakning). Lägg sedan över hela kroppsvikten på en skida. Papperet ska sitta så gott som fast under foten. Det visar att du får fast fästvallan vid frånskjutet.

Skidornas längd betyder mindre än spannet. En fullvuxen man använder skidor från 200 till 210 cm och motsvarande för kvinnor är 190 till 200 cm. Man behöver alltså inte låsa sig vid en längd utan kan leta rätt spann i flera längder. 
Vad priset beträffar är de dyrare skidorna inom varje märke oftast lättare och smidigare än billigare varianter. Hållbarheten sjunker däremot inte med sjunkande pris.

Det finns ett flertal "vallningsfria" skidor på marknaden - vallningsfria så till vida att de inte behöver fästvallas. Men glidvallnigen kvarstår! Denna skidtyp utgör ett intressant alternativ för dig med tidsbrist eller dålig vallakunskap. När Vasaloppet avgörs i början på mars kan det vara svårvallat med skiftande före längs banan. Vallningsfritt kan bli räddningen! Men vid bra skidföre glider vallningsfria skidor aldrig lika bra som "handvallade" skidor.

Stavar 
Kolfiberstavar tål inte en vasaloppsstart! Det var sant för 10-12 år sedan när de lätta stavarna dök upp på marknaden. Idag tillverkas de finare stavarna av compositematerial (boron, carbon, epoxy, etc.) med en helt annan stryktålighet än sina föregångare. Enklare stavar består bl.a. av glasfiber och andra något tyngre material. De ledande tillverkarna erbjuder stavar i alla prisklasser. Vikten är den stora skillnaden mellan dyrare och billigare modeller. Plånboken avgör hur mycket man skall släpa med sig i nio mil.

Vid klassisk åkning bör stavlängden vara sådan att trugan på en upp och nedvänd stav hamnar strax ovanför armhålan. Vid skating har man 5-10 cm längre stavar.

Skor/bindningar 
På bindningsfronten har utvecklingen gått framåt rejält de senaste åren. Numera tänker man i "system". Bindning och sko är mer integrerade med varandra. 
Stabilare bindningar och skor ger bättre kontroll över skidan än tidigare. Med de nya systemen blir slitaget på skon mindre och livslängden ökar.