Det var en gång

Morasonen Anders Pers är pappa till Vasaloppet. Det var hans tankar som gjorde att världens största skidtävling föddes. Han skrev om det nutida intresset för skididrott och knöt ihop det med Gustav Eriksson Vasas flykt på skidor från Mora mot Norge 1521.

I en artikel i i Westmanlands Läns Tidning den 10:e februari 1922 lanserade han idén om ett Vasalopp. Dagens Nyheter återgav artikeln redan dagen efter den publicerats i Vestmanlands Läns Tidning och uttalade samtidigt sitt stöd till ett långt skidlopp, ett mandomsprov, till minne av Gustav Vasa. Efter en tids debatt i pressen, för eller mot ett Vasalopp, beslutade IFK Moras styrelse den 5 mars att köra ett försökslopp, om det gick att finansiera. 
Dagens Nyheter skänkte 1000 kronor till arrangörerna och såg därmed till att det första Vasaloppet kunde genomföras söndagen den 19 mars 1922.

Första loppet

Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad var den förste som anmälde sig till Vasaloppet. Han registrerades den 10 mars. Totalt kom det in 136 anmälningar till tävlingssekretariatet via telegraf och telefon. Till start kom 119 skidlöpare. Bland dem fanns några av landets främsta: Per-Erik "Särna" Hedlund, Strål Lars Eriksson, IFK Mora, Jonas Persson, Arbrå och Oskar Lindberg från Norsjö i Västerbotten. 


Klockan 06.04 på morgonen flaggade förvaltare Johan Westling iväg Vasalöparna från Olnispagården på västra sidan älven i Sälen. 
7 timmar 32 minuter och 49 sekunder senare nådde segraren målet i Mora efter nio mils åkning i snöglopp. Och det var Ernst Alm från Norsjö IF som vann, fem minuter före klubbkamraten Oskar Lindberg.