Unika lopp

Delad seger
: Bröderna Örjan och Anders Blomquist från IFK Lidingö bär kranskullan Karin Värnlund över mållinjen. Det är en unik händelse i Vasaloppet. Delad seger – för första gången! 
Per-Erik Särna-Hedlund och Sven Utterström försökte 1928. 
Arthur Häggblad och Hjalmar Blomstedt 1935. 
Mora-Nisse Karlsson och Anders Törnkvist 1947. 
Men ingen av dem fick dela Vasaloppssegern. Måldomarna särade på dem. 
1988 skrevs därför unik skidhistoria när Örjan och Anders Blomquist lyckades blidka tävlingsjuryn.

1922: Det första Vasaloppet

Av 139 anmälda åkare kom 119 till start. Endast två bröt. Snabbast mellan Sälen och Mora var överraskande 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö i Västerbotten. Alm vann på tiden 7 timmar 32 minuter och 49 sekunder. På upploppet lagerkransades han av kranskullan Therese Eliasson från Mora. Segermarginalen till tvåan, klubbkamraten Oskar Lindberg, var fem minuter.

1923: Första kvinnan i Vasaloppet 

Med tiden 10 timmar 9 minuter och 42 sekunder gick Margit Nordin från Grängesberg till skidhistorien som den första kvinnan som genomfört Vasaloppet. Margit hyllades vid målgången som den duktiga skidåkerska hon var. Kort därefter beslöts att kvinnor inte fick starta i loppet.

1925: Första direktsändningen från Vasaloppet i radio

Radiotjänst hade startat sina sändningar den 1 januari samma år och ville nu, med bistånd av livaktiga Falu radioklubb, prova att direktsända Vasaloppet. Sven Jerring fick förtroendet att referera från målgången i Mora. Sven gick ut i sändning klockan 13. 00. En halv minut senare anlände segraren Sven Utterström på upploppet. Det blev kaos, men också början på en fantastisk radioepok från Vasaloppet med Sven vid mikrofonen. Han refererade sitt sista lopp 1973.

1928: Delad seger, men inte dubbel glädje
Sveriges två bästa skidåkare, Sven "Uttern" Utterström från Boden och Per-Erik "Särna" Hedlund, var bästa kompisar och ville dela segern. De åkte jämsides över mållinjen men Hedlund dömdes som segrare efter ett jurysammanträde. Utterström och Hedlund vägrade acceptera juryns beslut och lämnade ilskna tillbaka sina priser.

1931: Första Mora-segern 
Vasaloppet firade 10-årsjubileum när hemmasonen Anders Ström efter en heroisk spurt gav IFK Mora den första segern i niomilatävlingen. Anders Ström passerade hälsingen Hilding Olsson på upploppet och vann med sju sekunders marginal.

1940: Häggblads fjärde seger
Arthur Häggblad från IFK Umeå vinner Vasaloppet för fjärde gången. Den vederhäftige västerbottningen ryckte efter Oxberg och defilerade i mål inför en hänförd publik. Det här året överskuggades Vasaloppet av krigsutbrottet. Arrangörerna bestämde ändå att köra tävlingen. Överskottet från Vasaloppet skänktes till Finlandshjälpen och till svenska soldater vid landets gränser.

1943: Mora-Nisses första seger

25 år gammal debuterade Nils Mora-Nisse Karlsson i Vasaloppet. Han vann tävlingen och lagerkransades av sin syster Elsa som var årets kranskulla.

1944: Mora-Nisse snuvad på segern
Storpublik väntade vid målet i Mora på att Mora-Nisse skulle vinna sitt andra Vasalopp. Hemmafavoriten ledde också in på upploppet. Men där utmanade okände Gösta "Obbola-trapparn" Andersson från IFK Umeå. Det blev en rasande spurtuppgörelse. Gösta Andersson valde att gå ut till höger där han fick bättre glid. Mora-Nisse mäktade inte med att svara och fick se sig besegrad med en sekund. Gösta Andersson vann sensationellt på rekordtiden 5 timmar, 18 minuter och 43 sekunder.

1947: Delad medalj
Efter en hård kamp bestämde sig klubbkamraterna Mora-Nisse Karlsson och Anders Törnkvist för att dela segern. Arm i arm åkte de över mållinjen. Domarna dömde ändå Mora-Nisse som segrare. Om det tyckte skidkungen: "Jag är inte mer segrare än Anders". Mora-Nisse och Anders Törnkvist gick till en juvelerare för att dela den prestigefyllda medaljen.

1950: Största segermarginalen
Mora-Nisse var i högform. Ingen var ens i närheten av att kunna stoppa honom. Segermarginalen till Hoforslöparen Martin Karlsson blev hela 21 minuter.

1954: Första utländska segraren
I sitt fjärde försök vann skidorienteraren Pekka Kuvaja från Finland. Han tillhörde inte de absolut bästa skidåkarna i Finland, men hans uthållighet och teknik gjorde att Vasaloppet passade honom perfekt. Segermarginalen blev 10 minuter!

1961: Ny rekordtid 

David "Dalle" Johansson från Delsbo vann sensationellt det 38:e Vasaloppet, ett lopp som började med rekord - 1 444 startande - och också slutade med rekordtid. Hälsingen "Dalle" åkte på 4 timmar, 45 minuter och 10 sekunder. Loppet startades för första gången i Berga by.

1962: Janne Stefanssons första seger
Ett klassiskt lopp med giganterna Sixten Jernberg, Assar Rönnlund och Janne Stefansson som frontfigurer. Assar Rönnlund släppte före Eldris-kontrollen och Sixten Jernberg fick ge sig på upploppet för Janne Stefansson. En taktisk triumf för Sälenåkaren.

1965: Rekordtid av Janne Stefansson
4 timmar, 45 minuter och 3 sekunder. En fantastisk rekordtid på träskidor sattes av Janne Stefansson som vann Vasaloppet med över sex minuter före Bjarne Andersson, IFK Mora.

1971: Första norska segern 
Ole Ellefsäter slog till och vann efter att ha lett stora delar av loppet. Han var knappt två minuter före hemmaåkaren Bjarne Andersson, IFK Mora som faktiskt var den som såg till att Ellefsäter kom till start. I mål berömde den historiske norske segraren den fantastiska service han fick under loppet av IFK Mora.

1973: 50-årsjubileum
Vasaloppets femtionde upplaga vanns av finländaren Pauli Siitonen, utan att han visste om det. Delsbos Thomas Magnusson ledde både länge och väl men stannade för att valla om i Hemus. Siitonen såg inte den svenska stjärnan och trodde därför att han blivit tvåa när han kom i mål. Segerglädjen blev inte desto mindre när finländaren fick klart för sig vad som hänt.

1975: Första tyska segern 

Östtysklands Gert -Dietmar Klause triumferade, men visade ingen större glädje över att ha vunnit världens största skidtävling. Han bevakades av östtysk säkerhetspolis och gav inte heller några längre kommentarer till segern.

1977: Första ryska segern 
31-årige Ivan Garanin vann Vasaloppet efter att ha ryckt ifrån finländaren Jorma Kinnunen på sluttampen. Segermarginalen skrevs till en minut och 13 sekunder. Trea kom Orsas Tommy Limby.

1978: Första franska segern
Jean-Paul Pierrat höjer armarna i skyn på upploppet som segrare. En taktisk triumf av fransmannen som höll huvudet kallt i tövädret. Rycket kom i Eldris. Pierrat vann med två minuter före IFK Moras Tommy Jönsson.

1979: Ola Hassis slår rekord 

Orsa-sonen Ola Hassis satsade på glid och lite fästvalla. Han förlitade sig till sina starka armar. Stakåkningen avgjorde. I en tuff upploppsstrid var den ingen som mäktade med Ola som vann på rekordtiden 4,05,58.

1981: Lundbäck kröner karriären 

Sven-Åke Lundbäck vann OS-guld i Sapporo 1972, VM-guld i Lahtis 1978 och tog 10 SM-guld. När han nu vann Vasaloppet fullbordades en fantastisk skidkarriär med segrar i alla stora tävlingar. Damer tilläts för första gången officiellt att åka Vasaloppet, efter att Internationella Skidförbundet ändrat sina regler som tidigare inte tillät att damer åkte så långa skidlopp som Vasaloppet. Snabbaste dam blev Meeri Bodelid från Högbo, 58 minuter efter Lundbäck i mål.

1982: Första diskade åkaren 

Fransmannen Jean-Paul Pierrat utmärker sig igen. Den här gången i negativ bemärkelse. Pierrat var först i mål, men diskades av tävlingsjuryn efter protest. Pierrat hade bytt skidor. Tvåan i mål, Lasse Frykberg, IFK Mora, blev istället den rättmätige vinnaren.

1987: Kallaste loppet 

Termometern visade ned mot 30 minusgrader vid starten i Berga by när starten Erik Åhs skickade iväg åkarna. Anders Larsson, Bondsjöhöjden, vann tidernas köldlopp på tiden 4,20,20.

1990: Inställt
En tung dag för Vasaloppsarrangörerna. Det milda vädret fick snön att bli till vatten på långa sträckor mellan Sälen och Mora. För första gången i modern tid ställdes Vasaloppet in.

1997: Officiell damklass för första gången
Första officiella damsegrarinna blev Sofia Lind från Roslags-Länna på tiden 5,06,35.

1998: Rekordtid 

Peter Göransson från Åsarna IK skrev in sig i Vasaloppshistorien som tidernas snabbaste Vasalöpare. Han fick tiden 3,38,57 och vann med några centimeter före Staffan Larsson IFK Mora som ledde loppet till en meter före mållinjen.

1999: Revanschen 

Staffan Larsson kom igen efter den snöpliga förlusten året innan. Den här gången var Staffan omutlig. Han defilerade i mål som överlägsen segrare på tiden 4,31,37. Sällan har Vasaloppet fått en populärare vinnare.

2004: Deltagarrekord 

Resultatlistan från 2004 års Vasalopp toppades av Anders Aukland, Norge. Bakom honom följde 14584 namn. Rekord!

2005: Snöbrist
Snöbristen gjorde att Vasaloppet höll på att få ställas in. Med snökanoner, lastbilar och maskiner fick man ihop 130.000 kubikmeter snö och loppet kunde genomföras.

2006: Världscupen
Vasaloppet ingick i världscupen i längdåkning, efter att sedan 1979 ha ingått i långloppsvärldscupen Worldloppet.

2008: Två kanaler
Loppet sändes för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT 1 och SVT 24. Dessutom sändes det direkt via webben.

2010: Nytt deltagarrekord
Rekordmånga anmälde sig, rekordmånga startade och även rekordmånga tog sig i mål: När målet i Mora stängde på söndagskvällen 7 mars hade 50553 skidåkare åkt i mål under Vasaloppsveckan.

Tips! På Sveriges Televisions Öppet arkiv finns filmklipp att se från ett tjugotal olika Vasalopp genom tiderna, bland annat det allra första!