2019-02-27 12:30

Sista rycket för Jörgen Brink

Jörgen Brink vann Vasaloppet 2010, 2011 och 2012. Den tredje segern tog han på rekordtiden 3.38.41, ett rekord som fortfarande står sig. På söndag 3 mars 2019 är Jörgen, som fyller 45 år en vecka senare, tillbaka för ett sista försök att vinna Vasaloppet en fjärde gång. Läs vår aktuella intervju med honom och se vår film hur det såg ut när han vann 2012.

– Det känns bra nu. Jag är i fas inför Vasaloppet, säger Jörgen.

Efter att upplevt att han åkt med handbromsen i länge under den här vintern kände Jörgen häromveckan att farten var tillbaka i kroppen. Han åkte fort på Sverigecupen i Hudiksvall med femte och tredje plats. På 30 kilometer masstart var han bara sju tiondelar efter segraren.
– Det var ett steg framåt. En helt annan känsla än tidigare i vinter, berättar Jörgen.

När vi pratar med Jörgen är det en dryg vecka kvar till årets Vasalopp.
– Nu går man in i bubblan och gör allt för att få bästa möjliga form. Det gäller att inte göra för mycket på slutet. Jag tar bort en del pass och siktar på fokus och kvalitet.

Succé direkt i Vasaloppet
Efter en lång karriär som traditionell åkare med bland annat tre VM-brons från 2003 så gjorde Brink en satsning på skidskytte i flera år där det som bäst blev en femteplats i världscupen. När han missade OS 2010 så blev det en snabbsatsning mot Vasaloppet – som gav succé med seger.

Han följde upp det med seger 2011 samt 2012 på rekordtiden 3.38.41. Jörgen blev också fyra 2013, trea 2014 och efter några tyngre år var han tillbaka som fyra i fjol, fem sekunder bakom segraren Andreas Nygaard. (På sina elva starter i Vasaloppet har Jörgen sju gånger varit bland de fyra främsta!)

2019 blir nu sista gången Jörgen satsar mot en seger.
– Jag har beslutat att det är sista satsningen som jag gör nu. Jag har tagit ett år i taget i tio år men nu är det verkligen sista satsningen.

Fortfarande kapacitet
Den långa elitkarriären har inte bara varit en dans på rosor. Jörgen har brottats med sjukdom och motgångar men hela tiden kommit tillbaka.
– Jag tycker ju att de är så kul att åka skidor och träna. Men det är dags att sluta nu, jag blir ju 45.

Vad är det som gjort att du trots allt fortsatt så länge?
– Grunden är att jag känt att jag har kapacitet när allt fungerar. När jag gör tester så ser jag ju var jag står. Det är inte som för 15 år sedan men inte så långt där bakom.

Hur kommer det bli att lägga av när du levt som skidåkare så länge?
– Det blir säkert en tomhet. Men jag kommer inte bli en soffpotatis. Jag kommer nog åka en del tävlingar och kanske även Vasaloppet.

Erfarenheter
Vad kommer du syssla med efter karriären?
– Jag kan tänka mig att jobba som tränare i någon form. Jag har ju skaffat mig mycket erfarenhet. Hade jag vetat vad jag vet nu för 18-20 år sedan så hade jag gjort vissa saker annorlunda. Jag upplever att såna erfarenheter inte förmedlas till yngre åkare i så stor utsträckning.

Hade du som ung skidåkare kunnat se dig själv tävla på den här nivån som 45-åring?
– Nej, det fanns bara inte. När man var 20-21 tyckte man de som var 30 år var gubbar.

– Utvecklingen av långloppen har breddat sporten. Jag trodde absolut inte jag skulle tävla efter 2010 men det har blivit nio bonusår.

Släktband till Ebba
Jörgen har bott i Sollefteå i många år men hemma är fortfarande Delsbo i Hälsingland. Orten där så många starka skidåkare härstammar ifrån.

Brink har släktband med två av Sveriges nu bästa åkare: Ebba Andersson och hennes bror Fredrik. De är tremänningar, eftersom Jörgens mamma är kusin med Per-Ola Andersson, pappa till Ebba och Fredrik och på sin tid en mycket vass skidåkare.

Jörgen har sett Ebba och Fredrik på nära håll hela deras uppväxt då de också bor i Sollefteå.
– Jag såg väldigt tidigt att det skulle bli något extra av dem. De har en enorm kapacitet och är ambitiösa utöver det vanliga, berättar Jörgen.

Fotnot
Flest segrar i Vasaloppet har Nils ”Mora-Nisse” Karlsson med nio triumfer. Janne Stefansson har sju segrar. Fyra vinster har Arthur Häggblad och Janne Ottosson. Jörgen Brink har tre vinster precis som Oskar Svärd, Daniel Tynell och John Kristian Dahl.

Se Vasaloppets film från vinterveckan 2012

Kommande arrangemang i Vasaloppsarenan

Vasaloppets vintervecka 2019
Fre 1 mar: Stafettvasan. 9–24 km. Femmannalag. Start Sälen.
Fre 1 mar: Nattvasan 90. 90 km. Tvåmannalag. Start Sälen.
Fre 1 mar: Nattvasan 45. 45 km. Tvåmannalag. Start Oxberg.
Lör 2 mar: Blåbärsloppet. 9 km. Start Eldris. (FULLTECKNAT 190220)
Sön 3 mar: Vasaloppet. 90 km. Start Sälen. (FULLTECKNAT 180318)

Vasaloppets sommarvecka 2019
Fre 9 aug: Cykelvasan Öppet Spår. 94 km. Start Sälen
Fre 9 aug: Cykelvasasprinten. 1 km. Lindvallen, Sälen (Öppet kval på torsdagen)
Lör 10 aug: Cykelvasan 90. 94 km. Start Sälen
Sön 11 aug: Cykelvasan 30. 32 km. Start Oxberg
Sön 11 aug: Ungdomscykelvasan. 32 km. Start Oxberg
Sön 11 aug: Cykelvasan 45. 45 km. Start Oxberg
Lör 17 aug: Ultravasan 45. 45 km. Start Oxberg
Lör 17 aug: Ultravasan 90. 90 km. Start Sälen
Lör 17 aug: Vasastafetten. 4,5–15 km. Löparstafett för tiomannalag. Start Sälen
Lör 17 aug: Vasakvartetten. 19,1–24,2 km. Löparstafett för fyramannalag. Start Sälen

Vasaloppets vintervecka 2020. (Anmälan öppnar söndag 17 mars 2019.)
Fre 21 feb: Kortvasan. 30 km. Start Oxberg.
Lör 22 feb: Tjejvasan. 30 km. Start Oxberg.
Sön 23 feb: Ungdomsvasan. 9/19 km Start Eldris/Hökberg.
Sön 23 feb: Öppet Spår söndag. 90 km. Start Sälen.
Mån 24 feb: Öppet Spår måndag. 90 km. Start Sälen.
Tis 25 feb: Halvvasan. 45 km. Start Oxberg.
Fre 28 feb: Stafettvasan. 9–24 km. Femmannalag. Start Sälen.
Fre 28 feb: Nattvasan 90. 90 km. Tvåmannalag. Start Sälen.
Fre 28 feb: Nattvasan 45. 45 km. Tvåmannalag. Start Oxberg.
Lör 29 feb: Blåbärsloppet. 9 km. Start Eldris.
Sön 1 mar: Vasaloppet. 90 km. Start Sälen.

Våra huvudsponsorer