Vasaloppet med i ”En kulturkanon för Sverige”

SOU 2025:92 En kulturkanon för Sverige – omfattning och innehåll:

Vasaloppet (Anders Pers och IFK Mora, 1922) En skidtävling som på ett unikt sätt kombinerar historia, idrott, folkrörelse, friluftsliv och kultur.

Om verket
Världens längsta, största och äldsta långlopp på skidor. Ett initiativ av redaktören och förstakammarledamoten Anders Pers (1860–1951) i Vestmanlands läns tidning den 10 februari 1922, arrangerat av IFK Mora, med stöd och finansiering av Dagens Nyheter. Loppet går mellan Sälen och Mora, och äger rum årligen den första söndagen i mars. Sammanlagt har över 1,5 miljoner skidlöpare deltagit i Vasaloppet, och numera brukar Vasaloppsveckans olika arrangemang locka mellan 50 000 och 60 000 deltagare.

Motivering
Vasaloppet är en av Sveriges mest kända idrottstävlingar, med stark historisk och kulturell laddning. Det är nio mil långt och går från Sälen till Mora, inspirerat av sägnen om Gustav Vasas äventyr i Dalarna 1520–21 och den (omvända) sträcka han skidade mot Norge för att fly danskarna. Över målet är tävlingens valspråk målat: I fäders spår för framtids segrar. Intill står konstnären Anders Zorns staty från 1903 över Gustav Vasa.

Vasaloppet har tävlande från många länder utanför Sverige. 1981 upphörde förbudet för kvinnor att delta. En officiell damklass inrättades 1997.

Många svenskar har själva deltagit, känner någon som deltagit, eller följer loppet, i tv och radio, eller på plats: minst 50 000 åskådare brukar stå längs spåret. Loppet visar upp svensk idrottsrörelse som folkrörelse, och har både amatörer och elit bland de deltagande. Det genomförs på längdskidor, en populär sport i stora delar av landet, och en idrottsgren där Sverige utmärkt sig internationellt. Många av landets mest välkända idrottare har varit längdskidåkare. När Riksidrottsförbundet firade sitt 100-årsjubileum år 2003 var Vasa-loppsmålet en av de 100 idrottsmiljöer förbundet uppmärksammade.

Loppet speglar också många svenskars intresse för friluftsliv och natur. Det går genom natur- och kulturmiljö, förbi skogar, myrar, vattendrag, byar och fäbodar. Även kontrollstationerna, t. ex. Mångsbodarna och Oxberg, har blivit välkända, liksom den blåbärssoppa deltagarna erbjuds längs vägen.

Fotnot
I december 2023 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att ta fram en svensk kulturkanon. Den 2 september 2025 överlämnade utredningen sitt betänkande, En kulturkanon för Sverige, till kulturminister Parisa Liljestrand. Totalt har 100 verk valts ut av fristående och sakkunniga expertgrupper.