Vasaloppet i radio – premiär 1925

Sven Jerring, som aldrig hade sett en skidtävling, refererade det första svenska direktsända idrottsreportaget i svensk radio från Vasaloppsmålet den 8 mars 1925. Radiotjänst hade börjat sina radiosändningar den 1 januari samma år.

Under natten före loppet skrev Sven Jerring ett manuskript som skulle hjälpa honom att klara första kvarten av utsändningens halvtimme. Sven Utterström kom dock i mål tre minuter efter att sändningen börjat så det blev ingen innanläsning utan Sven Jerring fick improvisera så gott han kunde: ”Jag var förfärligt nervös, dels därför att jag aldrig förr gjort något referat och dels därför att jag inte visste mer om skidlöpning och skidlöpare än vad jag inhämtat under journalistsupén på Mora Hotell kvällen före. Det hade inte varit min idé att jag skulle sköta det här besynnerliga jobbet, utan programchefens som inte hade kunnat hitta någon villig expert på vinteridrott.”

1973 refererade Sven Jerring segrarens ankomst för 40:e och sista gången, 77 år gammal. Vasaloppet har allt sedan 1925, med några få undantag, varje år direktsänts i radio. Numera med starttiden 07.18 i P4 på söndagsmorgonen.

Vasaloppet i TV – ett av SVT:s mest sedda sportprogram

Redan det första Vasaloppet 1922 filmades. Det var förstås svartvit stumfilm. Filmandet av starten i Sälen fick dock fejkas dagen innan för att ljuset skulle tillåta filmning. När den riktiga starten gick klockan 06.04 på morgonen dagen därpå var det nämligen för mörkt ute. Stumfilmsreportaget hade premiär redan dagen efter loppet och visades på Svensk Filmindustris biograf Regina på Drottninggatan i Stockholm. Under veckan visades filmen på flera biografer i Stockholm och ”hälsades med välförtjänta applåder” och berömdes för ”utmärkta bilder”.

På 1930- och 1940-talen visades filminslag och reportage från Vasaloppet i Svensk Filmindustris veckorevy (efter hand mer känd som SF-journalen) på biografer runt om i landet.

Efter några års provsändningar inleddes reguljära TV-sändningar i Sverige den 15 september 1956. Från och med hösten 1957 började ”Sportredaktionen” sända ganska regelbundet. På Vasaloppssöndagen 1960, då Sixten Jernberg vann sin andra seger i Vasaloppet, sände TV ett 20-minuters reportage på kvällen. I januari 1961 hade Sven Jerring 1957. söndagarnas ”Sportspegeln” sin premiär.

Den första direktsändningen av Vasaloppet i TV ägde rum 1966, men sedan dröjde det fyra år till 1970 innan nästa direktsändning. 1973 var det premiär för direktsändning i färg. 1982 direktsändes för första gången hela Vasaloppet i TV. då även TV-kamera på snöskoter började användas. Från och med 2006 används helt digital utrustning och 2007 grävdes fiberkabel ned mellan Sälen och Mora för att underlätta TV-sändningarna.

Mellan 2011 och 2015 fanns kontrollrummet i en OB-buss parkerad i Evertsberg, men sedan 2016 skickas alla bilder och allt ljud istället via fiber till Stockholm där producenten sitter, och sändningen från de 44 videosignalerna mixas.

SVT använder dessutom ett flygplan på 3 000 meters höjd för att ta för att ta emot signalerna från de två helikoptrarna och de tre TV-skotrarna. En skoter följer herreliten, en dameliten och en den åkande reportern. Numera är Vasaloppet faktiskt Nordens enskilt största årligen återkommande TV-produktion. Såväl 2011 som 2014 var Vasaloppet SVT:s mest sedda sportprogram och 2018 nominerades SVT:s produktion från det 94:e Vasaloppet till det svenska TV-priset Kristallen. 2023 blir det 41:a gången som starten av Vasaloppet direktsänds i TV och den 46:e gången som direktsändning helt eller delvis sker från loppet.

Vasaloppets sändningar i TV år för år

1960 – TV sände ett 20-minuters reportage om Vasaloppet från Sälen, Mångsbodarna och Mora. Kommentator var Erik Elmsäter.

1961 – En som för första gången var utsänd för att bevaka Vasaloppet för den nya Sportspegelns räkning var Sven ”Plex” Petersson. Han hade 1957 rekryterats till Sveriges Radio som den förste heltidsanställde sportreportern. 1959 flyttade han över till TV, något som han kommenterat så här: ”Jag hade ett starkare intresse för TV som medium än för radio. Jag var ju inte en sån där fortpratare som jagade bollen och så vidare, som Hyland och gänget, utan en något mer kalmerad typ. Så jag tvekade inte utan tog erbjudandet.”

Under de följande åren var Sportspegeln ibland flera timmar lång. Det var med andra ord en tidig föregångare till dagens ”Vinterstudion”. 1964 berättade tablåtexten att ”I Mora körs Vasaloppet för 41:a gången, därifrån ger TV-kamerorna glimtar.”

1966 – Vasaloppet direktsändes för första gången i TV. Men inte hela loppet. Tablån såg ut så här: 07.30–08.15, 10.00–10.45, 12.00–12.30 (sammanfattning av det som dittills sänts under morgonen), 12.30–13.30. ”Plex” berättade senare: ”Då sprack tidsschemat fullkomligt eftersom det var dåligt före. Upp till Evertsberg var de en hel timme försenade. Därifrån hade vi på en bestämd tidpunkt en direktsändning och den låg då en hel timme före löparnas ankomst. Då gällde det att fylla den timmen på något sätt. Och då var det ju mycket lämpligt att tala om Vasaloppets historia från början till slut och det fick jag då tillfälle att göra. Jag kunde ju den. Så det löste sig.” TV-recensenter 107 berömde också ”Plex” för att han ”efter omständigheterna lyckades mycket bra”. Den sista sändningen för dagen, från målet, sändes också i Västtyskland och Schweiz. Internationell premiär!

1967–1969 – Ett sammandrag på 15 eller 30 minuter sändes på kvällen. ”Plex” var förstås programledare.

1970–1972 – Nu direktsändes Vasaloppet igen, men bara från målgången 11.45– 13.00.

1973 – Direktsändes Vasaloppet (från målet) för första gången i färg. Sändes även i dansk TV.

1974 – För första gången i TV2! Målgången direktsändes i en timme från 11.45. (Sändes även i dansk TV). Därefter 15-minuters rapporter med ”Plex” 16.10 och 17.10.

1975–1976 – TV sände inte.

1977 – Tre sändningar under dagen från starten, Evertsberg och målet.

1978 – Fem sändningar under dagen från starten, Mångsbodarna, Evertsberg och målet.

1979–1981 – TV sände inte. Under rubriken ”Uteblivet Vasalopp ännu en TV-skandal” skrev TV-krönikören Kerstin Hallert 1979 i Svenska Dagbladet: ”Att inte TV sände Vasaloppet luktar inte bara byråkrati lång väg, det ställer också frågan hur TV handskas med tilldelade medel.” 1981 sändes 20 minuters sammandrag på kvällen.

1982 – Direktsändning av hela loppet för allra första gången. TV:s största satsning dittills. Över sju timmars direktsändning, som förstås leddes av Sven ”Plex” Petersson. 07.15–14.05 och 16.40–17.40. Klockan 11.00 sändes en repris av starten (antagligen för alla morgontrötta tittare). Premiär för kamera på skoter! Två helikoptrar, två skotrar och 20 fasta kameror täckte loppet från start till mål. TV-krönikörerna var lyriska.

1983–1984 – TV sände inte. 1985 – TV sände från starten, Evertsberg, Eldris och från målet.

1986 – TV sände från starten, Evertsberg, Eldris och från målet, blandat med 15 km-loppet i Lahtis.

1987 – TV sände inte.

1988–1989 – TV sände från starten samt från Evertsberg och till mål.

1990 – Vasaloppet inställt.

1991 – Direktsändning av nästan hela loppet, förutom en timmes paus för gudstjänst. 43 procent av befolkningen (9–79 år) såg sändningen. 108

1992 – Från och med detta år har hela Vasaloppet direktsänts varje år.

2004 – Enligt Vasaloppets avtal med Svenska skidförbundet ägde nu Vasaloppet sändningsrättigheterna, vilket gjorde att man på egen hand kunde förhandla och sluta avtal med TV-bolag. Större satsning på kontrollen i Oxberg gjordes. 30 kameror.

2006 – Vasaloppet hade för första gången världscupstatus och upplösningen av loppet sågs av 2,4 miljoner tittare. Lägg därtill 9,2 miljoner tyska och 572 000 norska tittare. Från och med 2006 används uteslutande digital TV-utrustning. (Tidigare fick man ha teknisk personal som under hela sändningen stod och riktade en antenn mot helikoptern. Teknikerna stod 30–50 meter upp i de tre master som tog emot TV-signalen från helikoptern. Ganska ogästvänlig arbetsmiljö vintertid…) Premiär för pulsmätning av toppåkarna i Vasaloppet i TV-bilden.

2008 – Sändningen distribuerades för första gången helt och hållet över fiber. En fiberkabel hade 2007 grävts ned längs hela det 90 kilometer långa spåret. På åtta ställen fanns så kallade noder. Från en centralbox i Mora gick bild och ljud till och från respektive nod längs spåret. Tidigare användes 35 länkar längs spåret för att hålla ihop sändningen, något som senare hade ersatts av satellitlänkar. Premiär för två olika sändningar: En huvudsändning i SVT1/SVT2 som följde både elit och motionärer samt en sändning i SVT24 som koncentrerade sig på elittävlingen. Loppet streamades även på SVT:s webb, där det också var premiär för Folkets målgångar. 2008 och 2009 använde SVT 3G-mobiltelefon och Facetime för korta livesnuttar från spåret, vilket kallades ”Me on TV”.

2010 – Sveriges Television och Vasaloppet undertecknade i december 2010 ett nytt TV-avtal. ”Vasaloppet är så mycket public service det kan bli. Historia, idrottshistoria, kultur och idrott på elit- och breddnivå. Det värmer gott i vinterkölden att vi kunnat säkra Vasaloppet för lång tid framåt. Därmed fortsätter vi att förvalta en fin tradition och bidrar till att evenemangen kring Vasaloppet kan fortsätta sin smått otroliga utveckling”, sade SVT:s sportchef Per Yng. Tack vare kamerafotografen Jon Jogensjös idoga utvecklingsarbete var det premiär för direktsändning med steadicam från spåret i Vasaloppet. Tanken var att tittaren skulle vara deltagare istället för betraktare, när kameran åker mitt bland alla åkare. Jon själv åkte Vasaloppet med 16 kg direktsändande kamerautrustning och bara en stav, medan Rickard Olsson var åkande reporter.

2011 – För första gången sändes Vasaloppet i HD. SVT hade 110 personer involverade i TV-sändningen från Vasaloppet. Tack vare fiberkabeln längs spåret behövdes bara en enda OB-buss, som placerades i Evertsberg. Tidigare hade man haft flera OB-bussar på olika platser längs sträckan. Från OB-bussen hade sändningens bildproducent ett tjugotal kameror att välja mellan. Några av dem var robotkameror som helt styrdes från kontrollrummet i bussen. Andra sköttes av en fotograf som fick instruktioner från bildproducenten. De fasta kamerorna som placerades ut skickade bilderna via fiberkabeln. Nytt var också att de bägge skotrarna kunde dirigeras att följa både täten och den jagande klungan. Skotrarna skickade bilder upp till två 109 helikoptrar. På 3 000 meters höjd fanns även ett cirkulerande flygplan som tog emot signaler från skotrarna. Flygplanet var även en extra försäkring mot dåligt väder om inte helikoptrarna skulle kunna lyfta. I hård konkurrens med skid-VM i Oslo var direktsändningen från Vasaloppet Sveriges Televisions mest sedda idrottsevenemang under år 2011. Drygt 38 procent eller 3,4 miljoner tittare såg något från direktsändningen i Sveriges Television. Jens Lind gjorde för andra året i följd en dokumentär om Tjejvasan, som sändes redan dagen efter loppet, och sågs av 865 000 tittare!

2012 – SVT sände Vinterstudion två helger från målet i Mora. En inställd tävling i den alpina världscupen gjorde att hela Tjejvasan för första gången direktsändes. Sedan dess har Tjejvasan alltid sänts direkt.

2013 – 17 TV-bolag världen över sände Vasaloppet.

2014 – Tack vare Ski Classics, som startade 2011, var det hela 73 länder som visade det 90:e Vasaloppet, direkt eller i efterhand!

2015 – I maj 2015 förlängde Vasaloppet och Sveriges Television sitt sändningsavtal till 2020, vilket även innefattade en satsning på Cykelvasan. Vasaloppet 2015 TV-sändes direkt eller i efterhand i cirka 80 länder, vilket var rekord!

2016 – Ett halvt sekel sedan den första direktsändningen av Vasaloppet! Från att kontrollrummet tidigare funnits i en OB-buss parkerad i Evertsberg skickades för första gången nu alla bilder och allt ljud istället via fiber till Stockholm där sändningen mixades. För att förverkliga satsningen hade en lång rad olika avdelningar inom SVT samarbetat. Det var första gången SVT satte ihop ett team med så många personer och där alla olika specialister som behövdes ingick. Att Vasaloppet är en komplicerad produktion är en fördel. Det skapar förutsättningar till att använda tekniken på andra SVT-projekt, till exempel Nobelfirandet, Nationaldagssändningen och SM-veckan.

2017 – SVT direktsände tre lopp i vinterveckan: Vasaloppet, Tjejvasan och Ungdomsvasan (i Barnkanalen). På SVT Play var Brita Zackari åkande reporter och Mattias Svahn stod i vallaboden i Evertsberg.

2018 – SVT-produktionen nominerades till TV-priset Kristallen. ”Charmen med Vasaloppet är att både elit och motionär får plats på samma gång, i samma spår”, sade Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT Sport. Vasaloppets egen playtjänst Vasaloppet.TV – med livestreaming, klipp och målgångar – hade premiär i samband med vinterveckan.

2019 – SVT:s fem timmar långa Vasaloppssändning hade i snitt 1 852 000 TV-tittare. (Därmed var Vasaloppet det näst mest sedda sportprogrammet i svensk TV under året. Bara Sveriges damers VM-semifinal i fotboll sågs av fler tittare.) Totalt 37,0 procent av befolkningen (3 600 000 tittare) var in och såg minst fem minuter av direktsändningen!

2020 – Sveriges Televisions Vinterstudion sändes från en uppbyggd studio vid målet i Mora. Den fem timmar långa direktsändningen av Vasaloppet 2020 som sändes i SVT1 sågs av 3,5 miljoner tittare (genomsnittstittningen låg på 1 717 000 tittare). (Samtidigt som sändningen från Vasaloppet visades dessutom damstafetten i Lahtis i Kunskapskanalen.). I SVT Play hade Vasaloppssändningen 687 000 starter. Redan den inledande halvtimmen från Berga by som startade i SVT1 klockan 07.30 sågs av 716 000 morgonpigga tittare. Sammanfattningen på söndagseftermiddagen sågs av 573 000 tittare. Den över tolv timmar långa SVT Play-sändningen direkt från spåret, med de åkande reportrarna Clara Henry och Mattias Svahn, hade 527 000 starter vilket med bred marginal var nytt tittarrekord för en ”Åkande reporter-sändning” från Vasaloppet. Clara Henry tvingades tyvärr bryta i Oxberg och Mattias Svahn fick fortsätta ensam till Mora. Förutom söndagens sändningar sände SVT ett inför-magasin i Vinterstudion på lördagen som sågs av 486 000 tittare. Den regniga Tjejvasan 2020 sågs av 472 000 tittare i genomsnitt. I november 2020 förlängdes sändningsavtalet med SVT att gälla även 2021, 2022 och 2023. ”Vasaloppet är svenska folkets populäraste sportevenemang”, sade SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson.

2021 – På grund av pandemin saknades motionärerna i spåret, men SVT sände elittävlingarna från Tjejvasan och Vasaloppet. Den fyra och en halv timme långa direktsändning av Vasaloppet som sändes i SVT1 sågs ändå av 2 573 000 tittare (genomsnittet låg på 1 339 000 tittare). Veckan dessförinnan såg 463 000 tittare i genomsnitt Tjejvasan, som direktsändes för tionde året i följd.

2022 – SVT direktsände den 34:e Tjejvasan och det 98:e Vasaloppet. Sveriges Televisions fem timmar långa direktsändning av Vasaloppet 2022 som sändes i SVT1 sågs av 2 834 000 tittare (genomsnittet låg på 1 495 000 tittare).
Clara Henry och den officiella Vasaloppscoachen Mattias Svahn var åkande reportrar med egen sändning i SVT Play. I år kom Clara i mål och sändningen hade 513 000 strömstarter. Veckan dessförinnan direktsändes Tjejvasan för elfte året i följd. Tjejvasan sågs detta år av 200 000 tittare i genomsnitt, efter att sändningen i sista stund bytt kanal på grund av kriget i Ukraina. Jacob Hård gjorde en dokumentär om 100-årsjubilerande Vasaloppet.

Programledare och reportrar i SVT

Sven ”Plex” Peterson var länge synonym med Vasaloppet i Sveriges Television, där han hälsade ”God morgon” från starten i Berga by. Christer Ulfbåge kommenterade under många år loppet och de senaste decennierna har Jacob Hård och Anders Blomquist skött den uppgiften.

Programledare
1966–2007 Sven ”Plex” Petersson (med några undantag då loppet inte sändes)
2008–2009 André Pops
2010 André Pops (och Sven ”Plex” Petersson som på plats bevakade sitt 49:e Vasalopp och hälsade God morgon)
2011–2013 André Pops
2014 Yvette Hermundstad
2015 André Pops
2016–2021 Yvette Hermundstad
2022 Yvette Hermundstad och André Pops
Åkande reporter från start till mål
2010–2011 Rickard Olsson
2012 Ingen åkande reporter
2013–2016 Rickard Olsson
2017 Brita Zackari
2018 Brita Zackari och Johanna Ojala
2019 Mattias Svahn
2020 Clara Henry och Mattias Svahn
2022 Clara Henry och Mattias Svahn
Elitåkande reporter
2015 Daniel Svensson
2016–2017 Henrik Eriksson
2018–2019 Daniel Svensson
2020 Rikard Tynell
2021 Ida Ingemarsdotter och Jörgen Brink
2022 Jörgen Brink

 

 

Sidan uppdaterad 2022-06-07