Vasaloppets sommarvecka

Samma år, 2008, tog Vasaloppet över arrangörskapet för Vasastafetten, löparstafetten för tiomannalag som Korpen Mora arrangerat sedan 1991. (Motionsidrottsförbunden i Malung, Älvdalen och Mora hade bjudit in till den första Vasastafetten, som genomfördes 29 juni 1991. Starten gick i hällande regn och 29 lag deltog i premiären. Redan året innan hade man dock gjort ett provlopp med fem lag. Vasastafetten växte snabbt till flera hundra anmälda lag.)

Cykelvasan

Idén att cykla mellan Sälen och Mora hade funnits under många år. Sommaren 2008 sonderades alla tänkbara (och alla otänkbara) sträckningar för att cykla mellan Sälen och Mora. På senhösten 2008 testcyklade ett 20-tal cyklister den tänkta banan för Cykelvasan.

En viktig förebild var det norska cykelloppet Birkebeinerrittet i Lillehammer (som var sommarens motsvarighet till skidloppet Birkebeinerrennet). Cykelvasan passade också bra in i utvecklingsplanerna för etableringen av Vasaloppsarenan.

Det blev en del omdragningar av banan jämfört med testloppet. Det skulle vara en lättåkt sträckning som tilltalade de många cyklisterna. Både bansträckningen och marknadsföringen hade också mer fokus på ”cykel” än på ”mountainbike”. Cykelvasan skulle vara något unikt! Och även detta arrangemang skulle hålla ”Vasaloppskvalitet”.

Redan till 2009 valde man att satsa på premiären av Cykelvasan och tillsammans med Vasastafetten (där tio löpare sprang tio sträckor mellan Sälen och Mora) och (den i dag nedlagda) Stavgångsvasan blev det ”Vasaloppets sommarvecka”.

Det var inte alls självklart att Cykelvasans första upplaga 2009 skulle bli en succé – men det blev det – och det blev direkt Sveriges största MTB-lopp! Självklart fanns Sverigeeliten på plats, tillsammans med nästan 2 000 motionärer. Den klassiska sträckningen bjöd på samma upplevelse som på vintern: Start i Sälen, via alla de kända kontrollerna, blåbärssoppa och målgång med kranskulla och kransmas i Mora. En 90 km lång utmaning som visade sig passa de flesta.

Vasaloppsvinnaren 2009 Daniel Tynell ställde upp i den första Cykelvasan och Sveriges Television följde honom under det nya loppet. ”Mora-Nisse” satt strax bakom mållinjen och tog emot cyklisterna – det var en viktig signal att det ”historiska Vasaloppet” ställde sig bakom och stöttade ”nymodigheterna”.

Succén fortsatte det andra året, 2010, då över 4 000 åkare anmälde sig. 2011 lockade Cykelvasan nästan 8 000 anmälda och då flyttades även starten i Sälen från Tjärnheden till Vasaloppsstarten i Berga by.

Under åren har mycket investerats i Vasaloppsarenan för att minska asfaltsträckorna. I stället har grusvägar och stigar anlagts för att underlaget ska bli så bra som möjligt. 2009 gick Cykelvasan till hälften på trafikerad väg, men i dag går loppet (som sedan 2023 är 96 km långt) till övervägande del i terrängen: cirka 89 km skogsväg eller grus, och bara 7 km asfalt. Cykelvasan har nu både tävlings- och motionsklass från Sälen till Mora, ett Öppet Spår-lopp samt två kortare motionslopp med start i Oxberg: Cykelvasan 30 (som är 32 km) och Cykelvasan 45.

Ungdomscykelvasan hade premiär 2012. Där tävlar ungdomar i åldern 11–16 år från Oxberg till Mora, 32 km. I samband med Cykelvasan genomförs sedan 2010 också Barnens Vasalopp cykel både i Sälen och Mora (ursprungligen kallad Barnens Cykelvasa) för de allra yngsta upp till cirka 10 år. Alla cyklar en knapp kilometer, har nummerlapp och får medalj. Förebilden är vinterns motsvarighet Barnens Vasalopp skidor, som lockar tiotusentals framtida skidfantaster.

Sedan 2010 körs också Cykelvasasprinten som är ett särskilt inbjudningslopp där elitcyklister kan presentera sig för publiken i Sälen. År 2015 var det premiär för Cykelvasan Öppet Spår, där man kan cykla hela sträckan utan tävlingshets. Cykelvasan 90 har sedan 2016 års lopp ett anmälningstak på 13 000 deltagare. Loppet var då 94 km men i dag är sträckan 96 km.

2023 lades nämligen bansträckningen om direkt efter starten för Cykelvasan 90 och Cykelvasan Öppet Spår; då var det premiär för cyklisterna att ta sig upp för den berömda första backen, precis som skidåkarna på vintern, upp till Vasaloppets högsta punkt. De tre loppen Cykelvasan 30, Cykelvasan 45 och Ungdomscykelvasan flyttades samma år från söndagen till fredagen.

Ultravasan och fler lopp för löpare

Under åren 2002–2006 hade Vasastafetten även en klass för ensamlöpare, med som mest nio anmälda deltagare; det var alltså en föregångare till Ultravasan. Men den klassen var således nedlagd när Vasaloppet tog över Vasastafetten 2008.

Ett lyckat sammanträffande ledde sedan ändå till att Ultravasan såg dagens ljus. Nämligen det faktum att i Mora fanns en av världens främsta idrottsarrangörer, Vasaloppet, samtidigt som en av världens då främsta ultralöpare, Jonas Buud, bodde i Mora! Han tog med sig sina erfarenheter från världens olika ultralopp och var ivrig att världens ultralöpare skulle få möjlighet att springa ett lopp i den klassiska terrängen mellan Sälen och Mora. ”Om man kan åka skidor och cykla mellan Sälen och Mora, då kan man väl springa också”, resonerade entusiasterna.

Det var inte svårt att hitta intresserade testlöpare, för det var många som ville springa ett ultralopp på klassisk mark: I samband med Vasastafetten 2010 genomförde därför ett tjugotal erfarna ultralöpare, inbjudna från hela Norden, ett testlopp för att se hur det hela skulle fungera. Ja, några hade faktiskt sprungit hela sträckan redan tidigare också. Namnet på loppet blev ”SM90”, där SM stod för Sälen-Mora och 90 för antalet kilometer som löparna skulle springa – men inofficiellt fanns redan ”Ultravasan” med som ett tänkbart namn i samband med detta testlopp. (Ultra är namnet på lopp som är längre än maratondistansen 42 195 meter och ”trail” eller ”terräng” innebär att huvuddelen av loppet är utanför asfalt.)

Och efter några års funderande, var det så 2014 dags för Vasaloppet att utmana världens löpare! Då gick startskottet för den första riktiga Ultravasan mellan Sälen och Mora. Trenden med individuella extremlopp är mycket stark i många delar av världen och målet med Ultravasan är att vara det största ultra trail-loppet i Skandinavien och locka en stark internationell elit.

Ultravasan har två lopp. Ultravasan 90 utgår, liksom det traditionella Vasaloppet, från Sälen och följer banan österut mot Mora. Ultravasan 45 startar i Oxberg och följer i stort sett sträckningen för Vasaloppet 45 längs Oxbergssjön bort till Vasslan, innan den ansluter till Ultravasan 90-banan. Båda loppen har en herr- och en damklass.

Närmare 1 500 löpare anmälde sig till premiärloppen som blev en stor framgång, inte minst för hemmalöparen Jonas Buud som vann. År 2015 upprepade han segern och satte ett imponerande banrekord: 90 kilometers löpning på 5.45.08. Ett annat tillskott sedan 2014 är Barnens Vasalopp löpning (ursprungligen Barnens Springvasa) i Sälen och Mora för de allra yngsta.

2017 var det premiär för Vasakvartetten där fyra löpare delade på sträckan Sälen–Mora, vilket ungefär motsvarar fyra halvmaror. 164 fyramannalag anmälde sig till Vasakvartettens premiärlopp.

2018 kunde Vasaloppets sommarvecka fira tioårsjubileum med totalt över 33 000 anmälda deltagare. Men 2020 och 2021 ersattes sommarveckan av Hemmavasan.

När sommarveckan kom tillbaka 2022 efter pandemin blev det riktig premiär på plats för två nya individuella löplopp i Vasaloppsarenan: Trailvasan 30, 30 km från Oxberg till Mora, samt Trailvasan 10, ett millopp med både start och mål i Mora.

Vasakvartetten arrangerades för sista gången 2022, men fyra personer kan fortfarande dela på uppgiften om de väljer att springa Vasastafettens motionsklass. Vasastafetten har ju tre klasser:
Tävling, dam – Tio deltagare per lag. Endast damer.
Tävling, herr – Tio deltagare per lag. Tillåtet med damer.
Motionsklassen – Två till tio deltagare per lag. Fritt antal damer och herrar. Det är tillåtet att springa flera sträckor per person.

Till Vasaloppets sommarvecka 2023 ändrades bansträckningen vid starten i Sälen för Ultravasan 90 och Vasastafetten; då var det nämligen premiär för löparna att först springa längs Västerdalälven och sedan ta sig upp för den berömda första backen, precis som för cyklisterna och skidåkarna, upp till Vasaloppets högsta punkt. Sträckan för löparna blev därmed 92 km från Sälen till Mora.

Vasaloppets sommarvecka har etablerat sig som en av sommarens största höjdpunkter för både motionärer och elitidrottare. Välkommen i sommar!

Text: Lars Ingels

Fotnot: Vasaloppets sommarvecka 2020 blev inte av på grund av coronapandemin. Deltagarna i Hemmavasan fick tillgodoräkna sig sitt hemmalopp som ett vanligt lopp. Även sommarveckan 2021 ersattes av Hemmavasan, men elittävlingarna i Cykelvasan 90, Ultravasan 90 och Ultravasan 45 genomfördes. Deltagarna i Hemmavasan 2021 fick tillgodoräkna sig sitt hemmalopp som ett vanligt lopp.

Alla segrare och tio i topp-placeringar i sommarloppen  >

Läs mer om Vasastafettens historia  >

Sidan uppdaterades 2024-03-14