Segrare

Vasaloppet mellan Sälen och Mora har sedan 1922 genomförts 98 gånger, alltid på en söndag och sedan 1948 alltid första söndagen i mars (förutom 2015 då Vasaloppet kördes den andra söndagen i mars på grund av skid-VM i Falun). På 1980-talet slog skejtingtekniken igenom men 1986 års Vasalopp blev det sista i fri teknik. Från och med 1987 är enbart klassisk teknik tillåtet i Vasaloppet.

• Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann Vasaloppet nio gånger på tio starter. 1944 blev han tvåa, slagen med en sekund. Hans medelåktid i de nio segerloppen var 5.48.56 och genomsnittshastigheten 15,48 km/h.

• Det är 61 olika herråkare som vunnit de 98 loppen. En gång har det blivit delad seger. Bara åtta olika herrsegrare och fyra olika damsegrare har lyckats försvara sin titel i Vasaloppet. Senast John Kristian Dahl 2017 och Lina Korsgren 2021.

• Det är bara fyra segrare som lyckats med bedriften att vinna minst tre Vasalopp i rad: Nils ”Mora-Nisse” Karlsson (totalt 9 segrar, varav 7 i rad), Janne Stefansson (totalt 7 segrar, varav 5 i rad), Jan Ottosson (4 segrar, varav 3 i rad) och Jörgen Brink (3 segrar).

• Flest antal år mellan en åkares första och sista seger är 10 år (Nils ”Mora-Nisse” Karlsson 1943–1953).

• Bergspriset i Evertsberg (efter 47 km) infördes 1970. Sedan dess har fem herråkare vunnit Bergspriset samma år som de även vunnit Vasaloppet. Sedan damerna fick sitt Bergspris 1997 har 15 damer vunnit både Bergspris och Vasaloppet. Michail Botvinov gick 1997 loss i första backen och ledde alltså loppet i princip från start till mål. Allra flest Bergspris har Stanislav Rezác tagit hem: åtta stycken!

• Endast 14 herrsegrare och 4 damsegrare har vunnit Vasaloppet vid första försöket: Ernst Alm 1922, J A Persson 1929, Elias Nilsson 1938, Mauritz Brännström 1941, Nils Karlsson 1943, Sigvard Jonsson 1956, Lars-Arne Bölling 1970, Ole Ellefsaeter 1971, Walter Mayer 1980, Sven-Åke Lundbäck 1981, Konrad Hallenbarter 1983, Hans Persson 1984, Anders Aukland 2004 och Petter Eliassen 2015 samt Svetlana Nagejkina 2002, Elin Ek 2007, Vibeke Skofterud 2012 och Justyna Kowalczyk 2015. (Sofia Lind 1997 och Kerrin Petty 1998 vann visserligen Vasaloppet första gången de åkte i damernas tävlingsklass, men båda hade åkt Vasaloppet varsin gång tidigare – och även då blivit bästa dam; Lind 1996 och Petty 1994.)

• Den som försökt flest gånger innan den första segern kom var Jörgen Aukland som vann Vasaloppet 2008 i sin tionde start. På damsidan är det Jenny Hansson som innehar detta ”rekord”: hon vann Vasaloppet 2011 i sin sjunde start.

• Bara nio gånger i herrklassen (sedan 1922) och fyra gånger i damklassen (som infördes 1997) har den som blivit tvåa i Vasaloppet vunnit loppet påföljande år. De senaste fjolårstvåorna som tog revansch och vann Vasaloppet är Andreas Nygaard som blev tvåa 2017 och vann 2018, samt Lina Korsgren som blev tvåa 2019 och vann 2020. (År 2022 blev Emil Persson och Britta Johansson Norgren tvåa i Vasaloppet.)

• Tio herrar och tre damer har vunnit både Vasaloppet och OS-guld (antingen individuellt eller i stafett) i skidåkning: Sven Utterström, Per Erik Hedlund, Nils Karlsson, Sixten Jernberg, Janne Stefansson, Assar Rönnlund, Ole Ellefsäter, Sven-Åke Lundbäck, Jan Ottosson, Anders Aukland, Svetlana Nagejkina, Vibeke Skofterud och Justyna Kowalczyk. Bara Per Erik Hedlund (1928) och Sixten Jernberg (1960) har vunnit Vasaloppet och OS samma år.

• Fem herrar och en dam har genom historien vunnit både individuellt VM-guld och vunnit Vasaloppet: John Lindgren, Sven Utterström, Sixten Jernberg, Assar Rönnlund, Sven-Åke Lundbäck och Justyna Kowalczyk. Men ingen har vunnit VM och Vasaloppet samma år.

• Matti Kuosku blev den siste att vinna Vasaloppet på träskidor (1974) och är därmed den ende som vunnit loppet på både trä- och plast-/kompositskidor (1976).

• Jörgen Aukland blev 2013 den förste Vasaloppssegraren (sedan skejt förbjöds 1987) som stakade hela loppet utan fästvalla. Laila Kveli blev 2014 första dam att vinna utan fästvalla.

• Tre brödrapar har vunnit Vasaloppet: Storebror Ola Hassis vann 1979. Lillebror Bengt Hassis vann 1985 och 1986. Storebror Örjan och lillebror Anders Blomquist delade segern 1988. Storebror Anders Aukland vann 2004 och lillebror Jörgen Aukland vann 2008 och 2013.

• Staffan Larsson är den ende kransmas som har vunnit Vasaloppet. Han var kransmas (i Tjejvasan) 1995 och vann Vasaloppet 1999. Jonas Buud var kransmas 1997 och vann Ultravasan 2014 och 2015. Åsa Mattsson var kranskulla 1976 och var snabbaste dam i Vasaloppet både 1986 och 1987. Karin Värnlund var kranskulla 1988 och vann samma år Tjejvasan.

• Senaste dalkarl att vinna Vasaloppet var Daniel Tynell 2009. Senast som tre dalkarlar belade prispallens alla tre platser var 2001 – Henrik Eriksson etta, Staffan Larsson tvåa och Daniel Tynell trea. Senaste kulla att vinna Vasaloppet var Lina Korsgren 2021.

• Segrarna i alla Vasaloppets tävlingslopp har fri startavgift resten av sitt liv i alla Vasaloppets arrangemang.

• Lagtävlingen för svenska föreningar i Vasaloppet genomfördes 1922–2011. IFK Mora/IFK Mora SK vann flest lagsegrar, 34 stycken av 87 möjliga. Delade tvåor är Sälens IF, Orsa IF, IFK Umeå och Åsarna IK, alla med 6 lagsegrar. Anders Törnkvist, IFK Mora, är den åkare som har varit med och vunnit flest lagsegrar, 10 stycken.

• Den klubb som har flest individuella segrar i Vasaloppet (herrar) är IFK Mora med 15 segrar. Sälens IF har sju segrar medan IFK Umeå och Åsarna IK har sex segrar vardera.

Äldst och yngst

• Under flera år hade Vasaloppet en åldersgräns på 23 år. 1968 sänktes den till 21 år och 1988 till 19 år. För att få delta i Vasaloppet 2022 måste man vara född 2003 eller tidigare, det vill säga fylla 19 år under samma kalenderår.

• Ernst Alm, som 1922 vann det första Vasaloppet, är den yngste herrsegraren. Han var 22 år och 18 dagar när han vann (född 1900-03-01).

• Den äldste Vasaloppssegraren är Jörgen Brink (född 1974-03-10) som var nästan 38 år (37 år, 11 månader och 23 dagar) när han vann 2012.

• Yngsta och äldsta Vasaloppssegrarna bland damerna, sedan den officiella damklassen infördes 1997, är Sofia Lind (född 1975-09-04) respektive Svetlana Nagejkina (född 1965-02-02). Sofia Lind var således 21 år, 5 månader och 26 dagar när hon vann 1997 och Svetlana Nagejkina var 37 år, 1 månad och 1 dag när hon vann 2002.

• Yngst att vinna Vasaloppet två gånger är Lars-Arne Bölling (född 1944-10-06) som vann sin andra seger 1972 då han var 27 år, 5 månader och 1 dag. Yngst att vinna tre segrar är Nils ”Mora-Nisse” Karlsson (född 1917-06-25) som vann sin tredje seger 1946 då han var 28 år, 8 månader och 13 dagar. Yngsta dam att vinna två gånger är Sofia Lind som vann sin andra officiella seger 1999 då hon var 23 år, 6 månader och 3 dagar.

Tidsrekord

• 2021 vann Tord Asle Gjerdalen Vasaloppet med rekordtiden 3.28.18,4. Det ger en medelhastighet på 25,92 km/h. Han slog då Jörgen Brinks rekordtid från 2012, 3.38.41, med över tio minuter. Brink hade i sin tur slagit det gällande rekordet från 1998 (då Peter Göransson, Åsarna IK vann) med 16 sekunder. Rekordet dessförinnan hade Bengt Hassis från 1986 då fri åkstil var tillåten i Vasaloppet.

• Snabbaste dam någonsin i Vasaloppet är Astrid Öyre Slind som 2022 vann på den nya rekordtiden 3.50.06,4 en medelhastighet på 23,47 km/h. Astrid förbättrade då Lina Korsgrens rekordtid från 2021 som var 3.52.08. (Noterbart är att Vasaloppet 2021 hade sin startplats förlagd till Tjärnhedens IP och att damerna startade 20 minuter före herrarna.) Lina Korsgren slog i sin tur Vibeke Skofteruds rekord från 2012, som var på 4.08.24.

• Största segermarginalen till andre man är från 1950 då Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann med 21 minuter och 17 sekunder.

• Största tidsmarginalen mellan ettan och tvåan i damklassen, sedan den infördes 1997, är från Vasaloppet 2003: Ulrica Persson vann med 10 minuter och 5 sekunder.

• Minsta tidsmarginal mellan herr- och damsegrare är från loppet 2007 då Elin Ek var 4 minuter och 49 sekunder efter herrsegraren Oskar Svärd.

• Störst marginal mellan herr- och damsegrare är från loppet 1997 då Sofia Lind var 54 minuter och 54 sekunder efter herrsegraren Michail Botvinov.

• Medeltiden respektive mediantiden för alla deltagare i Vasaloppet de 98 första loppen 1922–2022 var 7.58.17 och 7.54.00.

• Den sämsta tiden i ett Vasalopp är O. Larsson, IFK Falun, 1922: 14.11.00. (Han var nästan tre timmar efter näst siste man i mål.) Det är ett rekord som inte lär slås. Nu stängs målet tolv timmar och femton minuter efter starten, med andra ord klockan 20.15. Tiden kan dock tänjas något för att vänta in sista deltagaren och slutpatrullen.

• Den bästa sämsta-tiden i Vasaloppet är 7.48.49, det var siste man 1938. (Ej inräknat år 2021 då enbart elit tilläts starta.)

Damerna

• Första damen i Vasaloppet var Margit Nordin som kom sist i 1923 års lopp på tiden 10.09.42. Damer tilläts sedan inte officiellt att åka Vasaloppet förrän år 1981. (De fick åka Öppet Spår från 1979.)

• Officiell damklass i Vasaloppet infördes 1997. Första damsegraren i Vasaloppets historia blev Sofia Lind från Roslags-Länna, tid 5.06.35.

• Det blir allt vanligare att damsegraren tar sig in på topp 100 totalt i Vasaloppet. Bästa damplacering totalt i Vasaloppet har Lina Korsgren från 2020. Hon kom in på 57:e plats. Bland de 100 första totalt, sedan officiell damklass infördes 1997, återfinns även följande damsegrare: Justyna Kowalczyk 71:a 2015, Britta Johansson Norgren 81:a 2019, Elin Ek 92:a 2007, Katerina Smutná 94:a 2016, Lina Korsgren 97:a 2018. Damsegrarens totala placering åren 1997–2022 är i genomsnitt 142. (När det var tillåtet med fri åkteknik, innan tävlingsklassen tillkom, var bästa placering av en dam 119:e av Maria Canins-Bonaldi 1985.)

• Astrid Öyre Slinds segertid 2022 är den sjunde snabbaste segertiden i Vasaloppet (inräknat alla herrsegrare).

• 2011 var första året som de bästa damerna i Vasaloppet fick lika mycket i prispengar som de bästa herrarna. Från 2014 är damernas bergspris i Evertsberg lika som herrarnas, 10 000 kronor, och från 2016 har damerna också sju spurtpriser. Antalet kvinnor har ökat stadigt och 2014 var för det för första gången över 2000 kvinnliga deltagare i Vasaloppet.

• Sex år har Tjejvasan och Vasaloppet haft samma segrare: Ulrica Persson 2003, Susanne Nyström 2010, Jenny Hansson 2011, Britta Johansson Norgren både 2017 och 2019 samt Lina Korsgren 2021. (Marie Johansson vann Tjejvasan 1989 och var snabbaste dam i Vasaloppet samma år.)

Officiellt bara en delad seger

• Per Erik Hedlund dömdes till segrare 1928 trots att han åkte i mål arm i arm med Sven Utterström. Men på den 5,6 ton tunga Vasaloppsstenen i Sälen är bådas namn ingraverade som segrare 1928, eftersom Per Erik Hedlund krävde det. Hedlund och ”Uttern” delade dessutom på sina respektive medaljer och lödde ihop en guld- och en silverdel så det blev en medalj åt var och en.

• Arthur Häggblad och Hjalmar Blomstedt ville också dela segern och körde i mål samtidigt 1935, men Arthur gavs segern genom lottdragning. Det var andra gången i Vasaloppshistorien som segraren och tvåan delade guld- och silvermedaljerna och lödde ihop dem till en halva guld och en halva silver.

• 1947 delade Nils ”Mora-Nisse” Karlsson och klubbkamraten Anders Törnkvist segern, men ”Mora-Nisse” dömdes som segrare. Det var tredje gången i Vasaloppshistorien som ettan och tvåan sågade isär medaljerna så att de båda fick varsin medalj med en halva guld och en halva silver.

• Men 1988 fick bröderna Anders och Örjan Blomquist dela segern. Måldomaren tyckte Örjan var först över mållinjen, men tävlingsjuryn menade att det inte var möjligt att skilja dem åt och därför fick de dela segern. (Anders och Örjan hade tidigare delat segern i två andra långlopp: Engelbrektsloppet 1982 och Kalvträskloppet 1983.)

På pallen men ingen krans

• Anders Törnkvist är den herråkare som har flest andraplatser i Vasaloppet, fyra stycken. Näst flest har Daniel Tynell med tre andraplatser. Bland damerna har både Sofia Lind och Britta Johansson Norgren varit tvåa fem gånger var.

• Stanislav Rezác från Tjeckien har flest tredjeplatser i Vasaloppet, fem stycken (samt en andraplats, men ingen seger). Han har åkt 24 Vasalopp och 15 gånger har han kommit bland de tio bästa! Han har dock vunnit Bergspriset i Evertsberg åtta gånger under karriären!

• Flest gånger bland de tio bästa i damklassen har Laila Kveli varit – elva gånger.

• Flest gånger bland de tre främsta utan att vinna har Anders Törnkvist, med sju ”pallplatser”. Men ingen individuell seger. Flest gånger i svit på prispallen utan att ha vunnit någon gång under karriären har Stian Hoelgaard med sina fem pallplatser 2016–2020.

Diskade

• Flera deltagare har genom åren diskvalificerats av olika orsaker i Vasaloppets lopp. Fem av dessa har diskats efter att ha kommit i mål bland de tre första:

1938: Arthur Häggblad, trea i Vasaloppet, diskades efter att ha bytt ut sina felvallade skidor. (Trea blev i stället Hilding Olsson.)
1982: Jean-Paul Pierrat, segrare i Vasaloppet, diskades för upprepade otillåtna skidbyten. (Segrare blev i stället Lars Frykberg.)
2012: Nina Gässler, segrare i Cykelvasan, diskades efter att det (veckan efter Cykelvasan) framkom att hon hade lämnat ett positivt dopningsprov efter Farrisloppet i Norge den 16 juni 2012. Hon testades även efter Cykelvasan, men det provet var negativt. Hon stängdes av två år. (Segrare blev i stället Jennie Stenerhag.)
2014: Olga Rotcheva, trea i Vasaloppet, diskades för att ha skejtat. (Trea blev i stället Annika Löfström.)
2018: Laila Kveli, trea i Tjejvasan, diskades efter en incident 600 meter före mål där hon klev in i spåret framför Lina Korsgren, varpå att Lina blev tvungen att resa sig upp och gå åt sidan och i sin tur fällde Emilia Lindstedt. (Trea blev i stället Emilia Lindstedt.)

Långa sviter

• Längsta svit med placeringar bland de tio bästa i Vasaloppet har Oskar Svärd. Åren 1999–2011 radade han upp 13 raka Vasalopp bland de tio bästa, varav tre segrar. Hans placeringar i denna svit: 9, 2, 5, 3, 1, 4, 1, 5, 1, 4, 2, 7 och 7. År 2014 kom Oskar dessutom 9:a igen, med andra ord 14 gånger totalt. Flest gånger bland de tio bästa har dock Stanislav Rezác från Tjeckien varit – hela 15 gånger på sina 24 starter.

• I damklassen har Sofia Lind och Britta Johansson Norgren den längsta sviten med 10 stycken tio-i-topp-placeringar. Sofia fick 1997–2006 placeringarna 1, 8, 1, 2, 2, 2, 2, 1, 1, 2. (1996 var hon dessutom första dam, men den officiella damklassen tillkom först 1997.) Britta Johansson Norgren har under sina tio lopp 2013–2022 sviten 6, 2, 2, 2, 1, 4, 1, 2, 7, 2.

Internationellt

• Vasaloppet var från starten en nationell tävling. Men trycket från utlandet på 1940-talet ledde till att arrangörerna sökte dispens för några finska deltagare 1948. 1951 blev Vasaloppet en nordisk tävling och senare en internationell tävling.

• John Kristian Dahl, med tre segrar, är den ende utländske åkaren som har vunnit Vasaloppet mer än två gånger.

• I Vasaloppets herrtävling har det vid sex tillfällen inträffat att samtliga de tre pallplatserna gått till utländska deltagare, nämligen 2004, 2015, 2016, 2017, 2019 och 2020. Vid ytterligare tre tillfällen har det blivit utländsk dubbelseger: 1977, 2008 och 2014.

• Andreas Nygaards seger i Vasaloppet 2022 var Norges tionde herrseger i följd och Norges trettonde herrseger totalt i Vasaloppets historia. Tre gånger, 2016, 2019 och 2020, har de fyra första platserna tagits av norrmän.

• I damklassen har det blivit utländskt på de tre pallplatserna en gång, nämligen 2012.

• Flest utländska åkare i toppen av Vasaloppet var det 2019. Oskar Kardin blev då bäste svensk på nionde plats – och hade således åtta utländska deltagare före sig. (Det var sju norrmän och Stanislav Rezác från Tjeckien.)

Många lopp

• Den förste som åkte 20 Vasalopp var Algot Eriksson från Dala-Järna. Han deltog nämligen i de 20 första loppen. Först att åka 30 Vasalopp var Stig Bölling från Ludvika 1967. Först att åka 40 Vasalopp blev Stig Bölling 1977. Först att åka 50 lopp (Vasaloppet/ Öppet Spår) var Gösta Aronsson från Herrljunga 2000. Först att åka 60 lopp (Vasaloppet/ Öppet Spår) blev Bengt Eriksson från Sälen 2013.

• Bengt Eriksson, Sälens IF, åkte 2013 sitt 60:e lopp i obruten följd (54 Vasalopp och 6 Öppet Spår). Bengts bästa placeringar i Vasaloppet var tvåa 1958, trea 1965, fyra 1959 och femma 1961. Hans medelåktid under alla åren blev 5 timmar 49 minuter och hans medelplacering i Vasaloppet 1133.

• Börje Karlsson från Landsbro IF SK åkte som 86-åring Öppet Spår 2020, vilket var hans 60:e lopp. Dessförinnan hade han klarat 59 ”riktiga” Vasalopp, varav 57 i rad. (Börje har dock startat i 61 Vasalopp, men 2017 och 2019 kom han inte i mål.)

• Gösta Lönnelid från Narkens IF gjorde sitt 60:e lopp 2022, när han åkte Öppet Spår måndag på tiden 7.08.44. Gösta debuterade i Vasaloppsspåret 1962, samma år som både Sixten Jernberg och Assar Rönnlund fick se sig besegrade av Janne Stefansson som då vann sin första av sju segrar.

• Torsten Löfgren, Rättvik, blev 2011 den förste att åka 50 ”riktiga” Vasalopp i följd. Flest ”riktiga” Vasalopp har Börje Karlsson från Landsbro åkt: 59, se ovan.

Vasaloppsspåret

• Ett Vasaloppspårs bredd är 220 millimeter c/c, vilket står för centrum till centrum (måttet mellan vänstra skidans mitt till den högra skidans mitt).

• På Vasaloppets startfält i Sälen finns, ett normalår, 52 stycken spår i bredd. Startfältets sammanlagda spårlängd är lika långt som hela loppet. Totalt i Vasaloppsarenan mellan Sälen och Mora finns under vinterveckan 2550 kilometer skidspår. (Så sent som 1952, när 379 skidåkare deltog, gick Vasaloppet i ett enda spår längs hela sträckan.)

• Vasaloppsföreningen Sälen-Mora har i dag ansvaret för spåret mellan starten i Berga och målet i Mora. (Fram till och med år 2010 hade Sälens IF ansvar för sträckan Sälen–Mångsbodarna och IFK Mora ansvar för sträckan Mångsbodarna–Mora.)

• Den lägsta temperaturen vid starten av Vasaloppet i Sälen är -30 grader C, som uppmättes 1935 och 1987. Den högsta starttemperaturen, +4,5 grader C, uppmättes 2015.

Inställt

• Vasaloppet inställdes på grund av snöbrist 1932 och 1990. Även 1934 ställdes Vasaloppet in och snöbrist står officiellt angiven som orsak i rullorna. Men det är bara en liten del av sanningen. Det avgörande skälet var att FIS-spelen (föregångaren till skid-VM) i Sollefteå bjöd en övermäktig konkurrens och att det mesta tydde på att Vasaloppets deltagarantal var på väg mot ett nytt bottenrekord. Knappt 20 anmälningar hade kommit in när tävlingen blåstes av.

• År 1940, när andra världskriget brutit ut och finska vinterkriget pågick som värst, tänkte inte IFK Mora arrangera något Vasalopp, utan avsåg att ställa in det på grund av kriget och inkallningarna. Men krav höjdes att Vasaloppet skulle genomföras, och så gjordes. Det blev en manifestation till att visa beredskapsanda och styrka och att hela folket skulle åka skidor. Överskottet gick dessutom till Finlandshjälpen.

Mediabevakning

• Vasaloppets vintervecka bevakas normalt på plats av cirka 100 ackrediterade nationella och internationella journalister och fotografer.

• Första radiosändningen från Vasaloppet genomfördes redan 1925. 35 år senare, 1960, sände TV för första gången ett 20 minuters sammandrag från Vasaloppet. Den första direktsändningen i TV ägde rum 1966. Sedan 1992 direktsänds Vasaloppet varje år av SVT. Sedan 2012 sänds även Tjejvasan i direktsändning.

Teknikutvecklingen

• Från Vasaloppet 1924 rapporterades: ”Pressens representanter, inalles ett 15-tal, hade det anmärkningsvärt dåligt ställt med möjligheterna att snabbt kunna såväl erhålla som vidare distribuera tiderna, från loppet. Konkurrensen om den enda stackars telefonen var mördande.”

Från 1949 läser vi: ”Telefoncentralen förestås av tre man med en betydande skara telefonfröknar, maskinskriverskor och rapportpojkar. Ett stort antal extra telefoner är för tillfället indragna och med namnanropet ’Vasaloppet Mora’. Här mottas rapporterna från alla tidkontrollerna. Minuten efter en rapport är den utskriven, hektograferas i många exemplar och sänds iväg med rapportpojkarna till de väntande pressmännen och cheferna för anslagstavlorna…”

Tack vare IBM infördes 1967 tidtagning med datorns hjälp. Men det handlade om stora och tunga hålkortsmaskiner som behövde två stora lastbilar för att bli transporterade till Mora. Fram till 1974 användes hålkort, men 1975 var det premiär för streckkod på deltagarnas startkort. 1983 infördes elektronisk tidtagning och 1989 klev persondatorerna in i Vasaloppet. 1994 försågs elitåkarna med elektroniska chip för tidtagning och sedan 1998 har samtliga deltagare ett elektroniskt chip runt fotleden.

År 2000 blev alla tider tillgängliga via internet och 2004 kunde man få ett sms med valfri deltagares tider. 2008 blev det möjligt att följa enskilda åkare, med mellantider, prognos om sluttid, avstånd till ledaren etcetera på en interaktiv karta på Vasaloppets webb. 2013 hamnade Vasaloppet i ”molnet”.

Antal deltagare

• Rekord i antal startande i Vasaloppet är från det 86:e loppet 2010 då 15 709 personer gav sig iväg i fäders spår. (Men 2018 var det rekordmånga som hade anmält sig: 17 041.)

• Under årens lopp har sammanlagt 1 500 563 skidåkare genomfört sitt lopp ”I fäders spår för framtids segrar” (varav 612 472 i själva Vasaloppet). Räknar man in även alla målgångar i sommarloppen sedan 2008 har 1 735 888 stycken målgångar i Mora noterats.

• De 16 olika loppen i Vasaloppets vintervecka 2022 (inklusive Jubileumsvasan, Vasaloppet Hemma samt Barnens Vasalopp i Sälen och i Mora) lockade i år 51 674 anmälda deltagare. Av de anmälda 2022 kom 41 468 till start och 95,1 procent av dessa, 39 424 deltagare, tog sig i mål (inklusive Stafettvasans fem sträckor). Under Vasaloppets vintervecka 2022 kunde man räkna in målgång 1 500 000 på skidor. Räknar man även in alla målgångar som gjorts sommartid är siffran över 1,7 miljoner. I Vasaloppet 2022 (det 98:e i ordningen) var det 92,1 procent av de 13 091 startande som tog sig hela vägen från starten i Berga by till målet i Mora.

• Deltagarna i Vasaloppets vintervecka 2022 kom från 62 nationer. (Rekordnoteringen är 70 nationer från 2018). 86,4 procent av årets deltagare var från Sverige och följaktligen 13,6 procent från övriga nationer. Flest från Norge 2,4 procent, Danmark 1,6 procent, Tyskland 1,2 procent och Finland 1,1 procent. (År 2019 kom 90 procent av deltagarna från Sverige och 2020 var de 86,5 procent.)

• 33,9 procent av de startande under Vasaloppets vintervecka 2022 var kvinnor och 66,1 procent män. I Vasaloppet 2022 var 17,3 procent av de som startade kvinnor och 82,7 procent män.

Tio-i-topp både vinter och sommar

• Fyra deltagare har varit bland de tio främsta över 90 km både på vintern och på sommaren – med andra ord både i Vasaloppet och i Cykelvasan 90 eller i Ultravasan 90. De är:
Anders Myrland (8:a Vasaloppet 2008, 10:a Ultravasan 90 2014)
Annika Löfström (8:a Vasaloppet 2012, 9:a Vasaloppet 2013, 3:a Vasaloppet 2014, 8:a Vasaloppet 2015, 5:a Cykelvasan 90 2010)
Susanne Nyström (10:a Vasaloppet 2004, 6:a Vasaloppet 2005, 1:a Vasaloppet 2010, 2:a Vasaloppet 2011, 5:a Vasaloppet 2012, 5:a Vasaloppet 2013, 4:a Vasaloppet 2014, 7:a Cykelvasan 90 2009, 10:a Cykelvasan 90 2012)
Emilia Lindstedt (7:a Vasaloppet 2016, 4:a Vasaloppet 2017, 9:a Ultravasan 90 2018) (
Bonusfakta: Sofia Byhlinder som vann Ultravasan 45 2019 var 7:a i Vasaloppet 2003)

Siffror och jämförelser

• Sedan 1922 har 612 472 Vasaloppsåkare skidat i mål efter fullbordat Vasalopp (90 km), och tillsammans i de 98 loppen har de åkt en sträcka motsvarande 1 375 varv runt jorden eller 71 resor månen tur och retur. (Sett till alla målgångar i alla lopp, både vinter och sommar, är den totala siffran nu 1 735 888 stycken målgångar.)

• Varje åkare i Vasaloppet går i genomsnitt ned 3 kg under ett lopp, vilket gör att cirka 24 500 Vasaloppsåkare ”saknas” efter alla de 98 loppen.

• Kroppslängden minskar under ett Vasalopp. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Under ett Vasalopp krymper åkarna med sammanlagt 220 meter.

• Åkarna utvecklar under ett Vasalopp så mycket energi att det skulle räcka till att tända 221 000 60-watts glödlampor. Det motsvarar 884 000 lågenergilampor (15 W) eller cirka 2 miljoner LED-lampor.

Nummerlapparnas färger och nummerserier i Vasaloppet

• Vasaloppet har olika nummerserier för olika åkare och olika startled. Damer har gula nummerlappar. Herrar har vita nummerlappar. Veteraner, som åkt minst 30 lopp, har orange personliga nummerlappar. Några deltagare har även särskilda västar för att visa att de ligger i topp i en av cuperna i Visma Ski Classics.

• Dameliten har sedan 2022 prefixet F (female) före startnumret i startlistan. Herreliten har prefixet M (male) före startnumret i startlistan. Veteranerna har prefixet V (veteran).

• De 20 första damerna och de 100 första herrarna i Vasaloppet får sin placering som startnummer i Vasaloppet året därpå, det vill säga startnummer F1–F20 för damerna och M1–M100 för herrarna. Övriga elitdamer tilldelas startnummer från och med F21 och uppåt. Övriga damer tilldelas startnummer som börjar på 17000. Övriga elitherrar tilldelas startnummer M101–M300. Övriga herrar tilldelas startnummer som börjar på 1000.

• Deltagare i Visma Ski Classics har också färgade västar i Vasaloppet:
Bästa herre och dam i totalcupen Visma Ski Classics Champion bär gul väst ”CHAMP”.
Ledarna av sprintcupen Visma Ski Classics Sprint bär grön väst ”SPRINT”.
Ledarna av ungdomscupen Visma Ski Classics Youth (dam/herr upp till 26 år) bär rosa väst ”YOUTH”.
Ledarna i Climb Trophy bär den rödsvart-rutiga bergsvästen ”CLIMB”.
Den bäst rankade åkaren över 44 år bär grå väst “VETERAN”.

Svårslaget familjerekord

• 1968 ställde nio bröder Berg från jämtländska Bodsjöböle upp i Vasaloppet: Lars, Stig, Hugo, Gunnar, Erik, Per, John, Oskar och Nils. Den yngste var 22 och den äldste 47 år. Alla var skogsarbetare till yrket och alla fullföljde loppet.

… och till sist vad alla deltagare dricker

• Varje deltagare i Vasaloppets vintervecka dricker drygt 0,6 liter blåbärssoppa. 2019 drack de tillsammans 33 900 liter Ekströms blåbärssoppa, 28 000 liter Enervit sportdryck, 11 900 liter grönsaksbuljong och 3 100 liter kaffe vid de sju kontrollerna. Här äter de också nästan 200 000 Vasaloppsbullar. Till allt detta behövs cirka 500 000 pappersmuggar (som förstås går till återvinning).

 

Sammanställning av Lars Ingels
Sidan uppdaterad 2022-06-07