Starthuset i Sälen och Vasastenen

Starthuset i Sälen invigdes 1995. Här finns Vasaloppspersonal året runt, och här har Sälens IF sitt kansli. Det finns även en liten Vasaloppsutställning för besökare.

Vid starthuset i Sälen finns en stor sten med alla herrsegrares namn sedan 1922 ingraverade. Monumentet består av en cirka 5,5 meter hög och cirka 5,5 ton tung spetsad obelisk i rödaktig granit från ett stenbrott i Gesunda. Monumentet tillverkades 1923 i Oxberg och avtäcktes av landshövdingen midsommardagen 1924 vid Västerdalälvens strand i Sälen by. 1961 flyttades Vasaloppets startplats till Berga by och 1995 flyttades obelisken till sin nuvarande plats vid Vasaloppets då nya starthus. 2007 blev obeliskens ena sida fulltecknad, från 2008 påbörjades inskriptionerna på ny sida av stenen.

”När det blev aktuellt att hugga in segrarens namn i stenen i Sälen gav dom sej fasen på att bara mitt namn skulle dit. Kommer inte bägge namnen upp, ska jag se till att den där stenen försvinner, sa jag.” Den som sade detta var Per Erik Hedlund som blev officiellt utsedd till vinnare av Vasaloppet 1928, trots att han och Sven Utterström försökt dela segern. Men båda namnen är ingraverade på stenen!

Vasastenen i Sälen

I Sälen finns en minnessten på ”Vasaholn” intill den gamla fjällvägen. Stenen restes 1903 av bybor och fosterlandsvänner till minnet av att Gustav Eriksson som enligt legenden där blev upphunnen av dalkarlarna. Inskriptionen lyder: ”Gustaf Eriksson Vasa 1521. Om du vill blifa vår Härhöfvidsman så följer båd gammal och ung”.

Stenblocket kördes efter 10 hästar från Limedsforsens järnvägsstation. Folk i alla byar gick man ur huse för att följa med. Bron över Västerdalälven sviktade under stenens tyngd. De sista 100 meterna drog Sälenfolket själva stenen uppför branten med en 100 meter lång lina. Monumentet invigdes den 18 september 1904 med pompa och ståt. Parkering finns vid Olnispagården och man kan gå en stig upp till minnesstenen.

Målet – ”I fäders spår för framtids segrar”

1903 invigdes konstnären Anders Zorns staty över Gustav Vasa i Mora. Faktum är att Anders Zorn också sponsrade skidtävlingar i Mora långt innan Vasaloppet kom till 1922. När det första Vasaloppet åktes valde man att ha målet just här invid statyn.

Målgången för Vasaloppet och alla övriga lopp under Vasaloppets vintervecka och sommarvecka har varit förlagd till det permanenta målet, centralt beläget vid Vasaloppets Hus. Upphovsman till den välkända devisen är Gustaf Ankarcrona, hembygdsvårdare från Leksand. Devisen tillkom redan till det andra loppet.

Viktiga årtal för målportalen

  • 1922: Vitmålad skiva i träram med texten “MÅL” upphängd mellan två flaggstänger. Ingen annan dekoration.
  • 1923: Devisens text “I fädrens spår för framtids segrar” sammanställd av konstnären Gustaf Ankarcrona, Leksand. Målad på väv till 1923 års Vasalopp av konstnären Anders Otter, Morkarlby, och flaggstängerna inramade med rödfärgade träpelare. Tallrisgirlanger runt om.
  • 1948: Ändrad text till “I fäders spår för framtids segrar”. Målad av kurbitsmålaren och konservatorn Evald Håkansson, Sollerön.
  • 1979: Nymålad med grön tallrisgirlang på väven runt om texten av Evald Håkansson.
  • 1986: I februari permanentades målportalen för att stå kvar hela året. Uppdraget gick till badkarsfabriken VVS Gustavsberg för att utföras med emalj på stål. Det blev ett stort fantastiskt emaljkonstverk! Ja, egentligen är det två stycken åtta meter breda och en och en halv meter höga konstverk, eftersom portalen ju ser likadan ut från båda hållen. Varje sida består av tio stycken 80 cm x 150 cm plåtar. Det var ”badkarsplåt” som först grundemaljerades och sedan täckemaljerades i 820 grader. Texten överfördes med screentryck och fastbrändes. Gustavsbergsfabrikens Antti Walin handmålade tallrisgirlangen och devisens bokstäver. Konstnären och emaljmålaren Hadar Tilja i Stockholm hade utvecklat en ny metod i sättet att måla emalj: Med denna metod handmålade han emblemen med krans, vasakärve och de korslagda palmkvistarna – med 19 olika färger.

Äreporten med den berömda devisen har blivit ett av Moras mest kända varumärken och har vandrat runt i världen på bilder och i reportage. I samband med Riksidrottsförbundets 100-årsjubileum 2003 uppmärksammades ”100 av idrottens miljöer” i landet. Vasaloppsmålet var en av dessa miljöer.

Det nya målet

På grund av den nya “Genomfart Mora” är upploppet från och med 2021 cirka 100 meter kortare. En ny tillfällig målportal, som är identisk med den permanenta målportalen, byggs nu upp inför arrangemangen i höjd med klockstapeln precis vid rondellen på Vasagatan. Upploppets längd blir nu cirka 340 meter, räknat från kurvan vid Zornmuseet, till den nya mållinjen.

Den totala sträckan på loppen kommer ändå inte att förändras nämnvärt då bansträckningarna justeras nästan årligen bland annat beroende på hur markförhållandena i Vasaloppsarenan ser ut.

Den nuvarande målportalen, som alltså blev permanent 1986, kommer stå kvar på sin ursprungliga plats och under arrangemangen blir den en del av ett så kallat medaljtorg.

Vasaloppets Hus och Mora-Nisses Torg

Vasaloppets Hus i Mora invigdes 1994 och här finns IFK Moras kansli på entréplanet och Vasaloppets kansli på övervåningen. Framför Vasaloppets Hus finns Mora- Nisses Torg (som invigdes 2007) med stenar i röd älvdalskvartsit med alla vinnares namn i Tjejvasan och i Vasaloppets damklass.

Statyn av Gustav Vasa

Intill Vasaloppets permanenta målportal står Anders Zorns staty av Gustav Vasa, uppförd på den kulle där Gustav Vasa stod och talade till folket 1520. På statyn står det, på Moramål: ”Jän Gustaf Eriksson Täled a morkarrum 1520 reited dalfolk mörkja 1903. Gärdi Zornim.” (”Här, där Gustaf Eriksson talade till morkarlarna 1520, reste dalfolket märket 1903. Zorns verk.”) Stenen är ett granitblock från Krångåsens fäbod. Mer än 10 000 personer samlades inför invigningen av statyn. Ett kompani och prins Gustaf (sedermera Gustaf V) avtäckte statyn.

Statyn Vasalöparen

Den 23 juni 1974 avtäcktes statyn ”Vasalöparen” i kommunalhusparken i Mora. Statyn, som var en gåva från Mora kommun till det 50:e Vasaloppet 1973, gjordes av konstnären Per Nilsson-Öst från Järvsö.

 

Sidan uppdaterad 2022-06-07